Tolkning av testamente som ger efterlevande make rätt att kvarsitta i orubbat bo när det endast finns särkullbarn. Hur fördelas arvet?
Hej, jag har en fråga om arvskifte. K och A var gifta och bägge två hade barn från tidigare äktenskap. K hade två söner och A hade en son. De hade ett testamente där det stod att den som överlevde den andra skulle få sitta i orubbat bo tills hen dog och att en av K:s söner skulle endast få sin laglott. K dog först, år 2015 och i år 2018 dog A. Hur ska arvet fördelas procentuellt? Ska de ha en tredjedel var? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).
Som jag förstår det ser förhållandena ut ungefär som jag illustrerat nedan i form av cirklar. Alla sönerna är så kallade särkullbarn, det vill säga barn från makarnas tidigare förhållanden. Alla barn och deras avkomlingar i rakt nedstigande led kallas för bröstarvingar och återfinns i den första arvsklassen (2 kap 1 § ÄB). Arvingar i den första arvsklassen har rätt att ärva före arvingar i andra och tredje arvsklassen.
Huvudregeln är att en efterlevande make ärver den avlidne maken (3 kap 1 § ÄB). Gemensamma barn ärver i sin tur när den efterlevande maken avlider (3 kap 2 § ÄB). Konstruktionen kallas för efterarv. Den del av förmögenhetsmassan som erhållits i arv från den avlidne maken innehas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Detta innebär att maken får göra i princip vad som helst med egendomen, förutom att testamentera bort den (3 kap 2 § första stycket ÄB). I detta fall finns emellertid inga gemensamma barn. Däremot finns det särkullbarn. I lagen framkommer att ett särkullbarn har rätt att få sin arvslott (arvet) direkt efter att den förste makens bortgång (3 kap 1 § ÄB). Särkullbarnet behöver alltså inte vänta på sitt arv ända till den efterlevande maken avlidit enligt lagens grundregel. (Se dock undantagsregeln om arvsavstående till förmån för efterlevande make (3 kap 9 § ÄB).
Vad gäller när lagens regler blivit satta ur spel genom ett testamente?
I situationen du beskriver finns emellertid ett testamente som säger att den kvarlevande maken ska få sitta kvar i orubbat bo. En annan benämning är att den efterlevande maken ärver all sin makes egendom med fri förfoganderätt. Den enda skillnaden i förhållande till hur arvet hade fördelats om inget testamente funnits är att särkullbarnen till K istället för hela arvet bara får rätt till laglotten vid hans bortgång. Detta leder i sin tur till att A ärver efter maken vilket hon inte skulle ha gjort enligt ärvdabalkens regler. Laglotten är halva arvslotten och en del av arvet som bröstarvingar alltid kan kräva oavsett om ett testamente finns (7 kap 1 § ÄB). För att få sin laglott måste jämkning av testamentet påkallas inom sex månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet (7 kap 3 § ÄB). Att arvet innehas med fri förfoganderätt innebär att K:s söner har rätt till resten av sin arvslott i efterarv när A avlidit.
Hur tolkas formuleringen att K:s ena son "endast få ut sin laglott?"
I ditt fall har dock en av K:s söner (jag kallar honom B) redan blivit tilldelad laglotten genom testamentet. Det framgår inte om B senare har rätt till efterarv. Vad testatorn avsett med formuleringen "endast få ut sin laglott" måste tolkas utifrån testamentets innehåll och vad testatorn uttryckt (11 kap 1 § ÄB). Det kan jag inte göra här. Det är dock tänkbart att makarna genom formuleringen syftat till att begränsa B:s arvsrätt för att han ska få ärva så lite som det är möjligt.
Jag utgår här från att testatorns vilja var att B inte skulle ha rätt till efterarv. Det har ju däremot den andre sonen (jag kallar honom C) vars arv inte är begränsat till endast laglotten. Han har till att börja med rätt att efter jämkning få ut sin laglott efter K:s bortgång 2015. Sedan ska han få K:s resterande kvarlåtenskap som A haft med fri förfoganderätt i efterarv. Jag kommer nedan visa hur det går till i praktiken.
För att tydliggöra vill jag nämna att A:s son (jag kallar honom D) kommer att ärva A. Han har inte rätt till något efterarv efter K eftersom han inte är arvinge till honom. Motsvarande gäller för K:s söner B och C som inte ärver A.
Såhär går fördelningen av arv och efterarv till:
Efter en bodelning där makarnas giftorättsandelar fastställts har man klargjort vilka tillgångar som kan tas i anspråk för arv efter K (9 kap 1§ ÄktB och 10 kap 1§ ÄktB). Vi utgår ju från att K:s båda arvingar ska ha sina laglotter efter K:s död. Eftersom var och en av sönernas arvslotter är ½ av kvarlåtenskapen blir laglotterna ¼, alltså hälften av arvslotterna. När sönerna har fått laglotter finns hälften av kvarlåtenskapen kvar och dessa tillgångar ärver A med fri förfoganderätt. Detta i enlighet med testamentet. Hade inget testamente funnits hade B och C direkt ärvt allt efter K . Nu har A alltså en förmögenhetsmassa som består av det hon fick genom bodelningen, eventuell enskild egendom och arvet efter K som innehas med fri förfoganderätt. Vid A:s bortgång 2018 ska efterarvet beräknas. Alltså vad som tillkommer C respektive D. I detta exempel utgår jag från att makarnas tillgångar motsvarar lika stora kvotdelar i A:s förmögenhetsmassa vid hennes bortgång. Lite förenklat kan man säga att C ärver det som A haft med fri förfoganderätt, alltså resterande hälft av K:s ursprungliga tillgångar. Detta utgör ¼ av A:s förmögenhetsmassa eftersom ¼ redan utbetalats till B & C i form av laglotten. A:s son ärver i sin tur hela förmögenheten efter A eftersom jag tolkar det som att han är A:s enda barn. Detta motsvarar resterande ¾ av A:s förmögenhetsmassa. Enligt denna tolkning ärver alltså B ¼ av K:s kvarlåtenskap, C ¾ av samma kvarlåtenskap och D hela kvarlåtenskapen efter A.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
