Tillägnelseuppsåtet i stöld och egenmäktigt förfarande
Hej! Under en fest som vår dotter hade i vårt hus "stal" två personer (en bjuden, en objuden gäst) saker från oss till ett sammanlagt värde av ca 3500 kr: en hoverboard och ett stort legopaket. Vi har en övervakningskamera som har fångat dem på bar gärning. Den ena personen håller upp hoverboarden och säger bland annat "Kolla, jag har snott en hoverboard av dem!". På ett senare klipp lämnar de springande vår tomt, då med Legopaketet.
Den ena personen har också delat en film på snapchat där han visar hur hans kamrat drar fram den gömda hoverboarden ur en buske på vår gata.
Den ena personen blev senare på natten påkommen i en villatomt, på väg hem, och lämnade där allt stöldgods på gatan. Det togs om hand av villaägarna, och vi har fått tillbaka allt.
Jag polisanmälde. Förundersökningsledaren har nu lagt ned fallet för att man inte kan visa att det dokumenterade beteendet var brottsligt. Såvitt jag förstår har ingen förnekat vilka som är med på filmen, eller vad de gör. Men förundersökningsledaren förklarade att ett ev de tre rekvisiten för "stöld" är "tillägningsuppsåt" och man kan inte bevisa att de hade för avsikt att göra sakerna till sina egna.
Är det möjligt att det i Sverige alltså är så att om jag går in i någons hus, tar saker från de som bor där, och sedan går ut och gömmer dem i skogen (alltså inte gör dem till mina egna) så är det inte ett brott? Inte stöld? Tänk om jag stjäl en Picasso för en miljon och gömmer den i skogen. Fortfarande inget brott?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Rekvisiten för stöld
Det stämmer att ett av rekvisiten för stöld är "tillägnelseuppsåt". Därutöver måste det vara frågan om ett olovligt tagande av ett stöldobjekt som tillhör annan (8 kap. 1 § BrB). Tillgreppet måste dessutom innebära en ekonomisk skada.
Rekvisitet tillägnelseuppsåt kan vara svårtolkat. Inte sällan uppstår gränsdragningsfrågor med olovligt brukande. Avgörande brukar vara om gärningspersonen avser att behålla saken eller endast "bruka" denna. Rekvisitet förutsätter med andra ord att gärningspersonen som begår brottet har till avsikt att på något sätt tillgodogöra sig eller behålla stöldgodset. Prövningen av rekvisitet är komplicerad men eftersom stöldgodset lämnades på gatan tyder det på att tillägnelseuppsåt hos personerna saknades. Åklagaren har förmodligen gjort en helhetsbedömning och kommit fram till att det skulle vara svårt att bevisa tillägnelseuppsåtet hos personerna i rätten, trots informationen från filmerna.
Om du går in i ett hus och tar en sak som du sedan lämnar i skogen kan innebära att stöldbestämmelsen inte aktualiseras, så länge du saknar uppsåt att tillägna dig saken. Däremot kan andra brott aktualiseras.
Egenmäktigt förfarande
Det som skulle kunna bli aktuellt i det ovan beskrivna fallet samt de hypotetiska fallen du tar upp i slutet av frågan är brottet egenmäktigt förfarande. Det innefattar dels ett olovligt tagande och brukande av något utan tillägnelseuppsåt samt fallet då någon utan tillgrepp genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt olovligen rubbar annans besittning (8 kap. 8 § BrB). Varför detta brott inte blev aktuellt kan jag dessvärre inte svara på eftersom jag inte känner till alla omständigheter i just ditt specifika fall. Men det är brottsligt i svensk rätt att olovligen taga och bruka något som tillhör annan. Här finns det inga krav på tillägnelseuppsåt. Skillnaden ligger i att det är fråga om två olika brott. Tanken är att om alla rekvisit för stöld är uppfyllda ska bestämmelsen användas i första hand, i annat fall kan man luta tillbaka på egenmäktigt förfarande när det brister i tillägnelseuppsåtet (8 kap. 8 § BrB).
Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor.
Vänligen,
