Testamente, särkullbarn och laglott
Jag är gift med en man som har två barn sedan tidigare och även jag har två barn från tidigare äktenskap. Vi har inga gemensamma barn. Vid händelse att en av oss dör, hjälper det att man i ett testamente vill ge den kvarvarande "orubbat bo"? Dvs att man låter den avlidnes barn få 25% vid frånfället men att de får vänta på de sista 25% till även den andra dör? Eller är det upp till barnens "snällhet" att låta förälderns önskan gälla?
Vi äger bland annat ett hus som är värt ett antal miljoner. Om vi leker med tanken att våra gemensamma tillgångar skulle värderas till 4 miljoner, så har ju våra barn rätt till vars en miljon om en av oss dör (den avlidnes två barn). I vårt testamente har vi uttryckt att vi vill ge den andre orubbat bo, och därmed skulle vilja betala ut vars en halv miljon till respektive barn vid frånfälle.
Jag har fått för mig att rent juridiskt så finns inget sätt att verkligen kunna låta barnen vänta på en del av sin naturliga arvsrätt, utan det blir mer som en önskan man uttrycker i testamentet. Kan ju bli en viktig punkt för att kunna undvika att behöva gå ifrån huset man bor i på ålderns höst till exempel.
Lawline svarar
Hej!
Arvslott: Era barn (bröstarvingar) har varsin arvslott i den egendomen som står kvar, efter skuldavräkning, den dagen ni går bort. Arvslotten innebär exempelvis att om en avliden förälder lämnar två barn så är deras arvslott hälften vardera av den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Den senare lika-fördelningen gäller om det inte tagits ut ett förskott i arv av någon utav bröstarvingarna.
Avlidna makens var gift men har särkullbarn: Om den avlidne maken var gift vid sin död så kommer den efterlevande maken att ärva hela den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med förbehåll för efterarvingar (de som ärver efter den först avlidne). Däremot gäller inte den efterlevande makens arvsrätt mot den avlidne makens särkullbarn. Särkullbarnen har rätten att ta ut sin arvslott helt och hållet, men även rätten att avstå sitt arv, för att senare ta ut sin kvotdel från den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne avlider.
Testamente och särkull-barnens/bröstarvingars rätt till laglott: Makar kan genom varsitt testamente, testamentera bort sin kvarlåtenskap till varandra. Det är testatorns vilja som är viktig här och det är detta man nästan alltid går efter när testatorn avlider. Däremot har bröstarvingar ALLTID rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.
Ponera att Du och Din make enbart har egendom bestående av ert hus värt 4 miljoner kronor. Om ni testamenterar bort all er framtida kvarlåtenskap till varandra så kommer era barn ändå kunna ta ut sin laglott.
Exempel: om Du avlider och lämnar efter dig 2 miljoner kr i kvarlåtenskap och det samtidigt finns ett testamente som säger att din make ska ärva hela din kvarlåtenskap så har dina särkullar ändå rätten att ta ut hälften vardera av 1 000 000 kr med anledning av laglotten. Det innebär att din make genom testamentet kommer enbart kunna ärva 1 000 000 kr av din kvarlåtenskap. Detta ärver din make med full äganderätt i och med testamentet och inte med fri förfoganderätt. Därför kommer inte dina särkullar, enligt exemplet, ha rätten till efterarv i din makes kvarlåtenskap när hen avlider.
Det finns en ytterligare lösning:
Vill ni, i er särskilda situation, att varje make ska ärva hela kvarlåtenskapen från den andre maken som först avlider, utan att särkullbarnen kan styra arvet genom sin laglott, så finns det faktiskt en väg. Denna väg är att ni adopterar varandras barn. Adoptivbarn ärver lika som biologiska bröstarvingar. Genom att ni adopterar varandra barn så kommer det juridiskt sätt inte finnas några särkullbarn. Detta i sin tur kommer innebära att den efterlevande maken kommer ärva hela den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt förbehållet bröstarvingarnas/adoptivbarnens rätt till sin kvotdel av den den efterlevande makens död.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänligen,
