Testamente och legal arvsordning.

2020-05-31 i Arvsordning
FRÅGA
Hej!Min pappa har nyligen skrivit ett testamente där det står att jag ska ärva hans lägenhet (som är enskild egendom) och resterande del av kvarlåtenskapen ska tillfalla hans arvingar enligt 2kapitlet i Ärvdabalken och fördelas mellan dem i enlighet med den legala arvsordningen.Jag är särkullabarn och han är omgift. Låt oss säga att han på sin bank har 4 miljoner kronor och hon har 50,000kr på sin bank.Stämmer då följande?Bodelningen blir följande: 4050000kr/2= 2025000kr vilket hon får och sedan laglotten 2025000kr/2 vilket blir min del då som blir 10125000kr?Kommer jag då att ärva totalt 1012500kr och hon 2025000kr? Plus att hon får sin del av bodelningen som är 2025000kr?Tack för hjälpen!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att du undrar vad som gäller med arv när en förälder som tidigare var gift har gift om sig och vad som gäller för laglott. De aktuella bestämmelserna finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB)

När en make dör görs normalt, om inte den efterlevande maken motsätter sig, en bodelning för att bestämma hur mycket arvingarna ska få (1 kap. 5 §, 9 kap. 1 § och 12 kap. 2 § ÄktB). I en sådan bodelning ska makarna dela på deras tillgångar på så sätt att båda blir lika "rika" (11 kap. 3 § ÄktB). Eftersom lägenheten utgör enskild egendom så ingår den inte i bodelningen utan ingår automatiskt i kvarlåtenskapen (7 kap. 1–2 § och 10 kap. 1 § ÄktB) Resultatet efter bodelning på den avlidnas sida utgör dennes kvarlåtenskap. Om jag tillämpar detta på ditt exempel så får den efterlevande maken 2 025 000 kr genom bodelning enligt ÄktB och inte arv. Andra halvan (plus lägenheten som jag antar inte ingår i ditt exempel) utgör kvarlåtenskap och delas då lika mellan alla barn.

Gränsen för vad en testator kan testamentera bort av sin kvarlåtenskap kallas för laglotten och den utgör halva arvslotten där en arvslott är kvarlåtenskapen delad lika för alla inom samma arvsklass (2 kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 1 § ÄB). Om det skulle vara så att lägenheten är värd så mycket att de andra arvingarna inte kan få ut sin laglott uppstår det dock problem och då kan du behöva kompensera övriga arvingar för att få ut lägenheten. Sedan är det väl fråga om en testamentestolkningsfråga där man måste avgöra om testatorn avser att tilldela dig endast lägenheten och att övriga ska få ärva resterande kvarlåtenskap enligt ÄB. Det är svårt för mig att svara på.

Den efterlevande maken har rätt att få egendom till ett värde om 4 prisbasbelopp netto efter en bodelning, vilket motsvarar 189 200 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). En efterlevande make ska alltså ha det beloppet efter en bodelning, annars får hon ärva vad som fattas upp till det beloppet från den avlidne. Om det är så att din far är efterlevande make till din mor eller annan, och inte en bodelning har skett i det äktenskapet så måste efterarv utgå från den tidigare avlidne maken genom att en bodelning återskapas genom boppteckningsuppgifterna (3 kap. 1 och 2 § ÄB). Eftersom det är rent hypotetiskt så utvecklar jag inte detta mer, men det skulle i så fall påverka vad som utgör kvarlåtenskapen från din far.

Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Samuel Gilljam
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1498)
2020-10-26 Arvsordningen och testamentets påverkan
2020-10-25 Ärver sambo eller syskon?
2020-10-23 Kommer min avlidna systers barn ärva?
2020-10-22 Vad ärver mina barnbarn när jag avlider?

Alla besvarade frågor (85361)