Testamente och arv gällande särkullbarn

Question

Jag är osäker på skillnaden mellan arvs- och laglott samt hur ett inbördes testamente påverkar denna. Min mamma har 3 barn, varav 2 särkullbarn. Hon och hennes nuvarande man har skrivit testamente inbördes att de önskar att all kvarlåtenskap ska tillfalla den andra maken när någon av dem avlider, och att särkullbarnens utfående av laglotten skall avvaktas bådas dödsfall. Om mamma går bort och den totala kvarlåtenskapen är

1 000 000 kr, ärver då mammas man 750 000 kr och resterande 250 000 kr delas på 3 barn, och har då särkullbarnen har rätt att få ut arvet (dvs laglotten, var sin 1/3 av 250 000 kr) direkt medan det gemensamma barnet måste vänta tills pappan dör? Har sedan särkullbarnen efterarvsrätt på skillnaden mellan arvslotten och laglotten?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

När det är frågan om arv tillämpas ärvdabalken (ÄB).

Laglotten är hälften av arvslotten

Laglotten är ett skydd som tillfaller bröstarvingar (barn, barnbarn). Skyddet innebär att man som bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvsrätt. Laglotten är således hälften av arvet (7 kap. 1 § ÄB). Genom laglotten skyddas bröstarvingarnas arv från att helt sättas ur spel, t.ex. genom testamente.

Testamentet resulterar i laglott

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente där två eller flera personer förordnar till förmån för varandra. I det här fallet har mamma och hennes man förordnat all kvarlåtenskap till förmån för varandra. Det här innebär att barnen endast kommer att få ut sina laglotter. Huruvida det i testamentet finns någon bestämmelse om det gemensamma barnets laglott får jag ingen information om. Om detta inte är fallet och testamentet alltså endast nämner särkullbarnens laglott måste det gemensamma barnet begära jämkning av testamentet vid mammans död för att kunna få ut sin laglott vid efterarvet (arvet efter den sist avlidne, alltså mammas man) (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning innebär helt enkelt att meddela testamentstagaren, vilket är pappan i det här fallet, om sin vilja att få ut sin laglott.

Särkullbarnen har rätt att få ut sina respektive laglotter direkt
Angående särkullbarnen så har de rätt att få ut sina laglotter direkt vid mammans dödsfall om de så önskar. Detta oberoende av vad som testamenterats eftersom särkullbarn alltid har rätt att få ut sina laglotter direkt. Om de emellertid vill kan de avstå arvet till förmån för mammas man (3 kap. 9 § ÄB) och därmed få ut sina respektive arv vid efterarvet (3 kap. 1 § ÄB).

Ingen efterarvsrätt för särkullbarn om detta inte framkommer av testamentet

Det gemensamma barnet får ut sitt arv vid pappans död, det vill säga vid efterarvet. Eftersom särkullbarnen i det här fallet endast har rätt till sina laglotter finns det ingen efterarvsrätt på någon skillnad mellan arvslott och laglott. Särkullbarnen kan emellertid, som nämnt, få ut sina laglotter vid efterarvet om de avstår sina respektive arv vid mammans död. För en efterarvsrätt hade det krävts att detta framkommit av testamentet.

Hur kvarlåtenskapen skulle ha fördelats utan testamente
Om inget skulle ha testamenterats och barnen således skulle ha rätt till hela sin arvslott skulle det förefalla på följande sätt: Av kvarlåtenskapen på 1 000 000 ärver mammas man 333 333,33 som det gemensamma barnet å sin tur skulle få ta del av vid efterarvet. Denna summa ärvs med fri förfoganderätt vilket i princip är det samma som full äganderätt, men med skillnaden att det inte får testamenteras bort. Resterande del fördelas mellan särkullbarnen. De har, som nämnt, rätt att få ut sina andelar direkt, nämligen 333 333,33 var. Om någon av särkullbarnen eller båda avstår arvet ärver mammas man dennes/bådas arvslott med fri förfoganderätt som särkullbarnen sedan tar del av vid efterarvet.

Hur situationen ser ut för er

Nu verkar det emellertid vara så att varje barn endast ska få ut sina laglotter. Det här innebär att resterande del, utöver laglotterna, tillfaller mammas man med full äganderätt. Det här fungerar på samma sätt som i stycket ovan men med hälften av den nämnda summan (på grund av att laglotten är hälften av arvslotten). Mammas man ärver således det gemensamma barnets 166 666,66 med fri förfoganderätt medan särkullbarnen har rätt att få ut sina respektive laglotter om 166 666,66 direkt. Det här innebär att mammas man får 666 666,66 varav 166 666,66 med fri förfoganderätt och resterande andel på 500 000 med full äganderätt.

Om särkullbarnen emellertid väljer att vänta till efterarvet tillfaller även deras andelar mammas man. Han får således hela kvarlåtenskapen på 1 000 000, varav 500 000 är med fri förfoganderätt och 500 000 med full äganderätt.

Hoppas du fick svar på din fråga.

Med vänlig hälsning,