Syskons rätt till jämkning i testamente
Hej!
Funderar på arvslott och laglott, om det finns 1000000 i dödsboet som skall fördelas, ett testamente säger att allt skall till "en kyrka" Den avlidne har inga barn men 2 syskon som då har rätt till 500000 dvs 250000 var om man då påkallar jämkning. 1 av syskonen är inte intresserad av pengarna och gör inget, de andra syskonet påkallar jämkning. Får detta syskonet hela laglotten dvs 500000 då dennes syskon inte gör något? Eller har denne bara rätt till sina 250 000 oavsett? I så fall får "Kyrkan" 750000?
För att krångla till det ytterligare säger vi att 1 syskon har avlidit tidigare och då faller dennes del på barnen där 1 barn av 4 vill påkalla jämkning, är det möjligt att påkalla jämkning på del av arv och har denna 1/4 rätt till just 1/4 av 250000 eller har den plötslig rätt till sina syskons del dvs totalt 250000?
Hoppas jag gjort mig förstådd i min fråga
Hälsningar
Hans
Lawline svarar
Hej
Tack för att Du vänder Dig till Lawline!
Arvsförhållanden regleras i ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här.
Arvslott är den andel av kvarlåtenskapen som en arvinge ärver. Laglott är bröstarvingars lagstadgade rätt till hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, se 7 kap. 1 § ÄB. När ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott kan denne påkalla jämkning i testamente enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få ut sin arvslott. Bröstarvingar, dvs. barn och barnbarn i första arvsklassen till arvlåtaren är de enda som kan påkalla jämkning vid utfående av laglott. Syskon som faller under andra arvsklassen har emellertid ingen sådan lagstadgad rätt. Om ett testamente där all kvarlåtenskap överlåts till en kyrka upprättats i enlighet med 10 kap. 1 § ÄB, dvs. genom underskrifter från testatorn och två vittnen i samtidig närvaro, har syskonen därmed ingen möjlighet att ärva testatorn.
Hoppas Du fick svar på Din fråga!
Mvh
