Strafföreläggande och möjlig påföljd för snatteri begånget av person under 18 år
Hej!
Jag är 17 år, är misstänkt och blivit anmäld av civilväktare för snatteri. Varan i fråga skulle kostat 170 kr. Det hela är dock en olyckshändelse och jag är oskyldig. Jag har aldrig snattat något och har inga anmärkningar i belastningsregistret sen förut.
Jag stoppade en vara i min yttre jackficka då jag skulle ta upp en annan vara och läsa på förteckningen till denna. Jag glömmer varan i ytterfickam och beger mig till en annan affär för att jämnföra priset på den vara jag kollade förteckningen för. Utanför affären blir jag tagen av en civilväktare och får följa med in i affären där denne fyller i en anmälan. Polisen inkallas ej, mina föräldrar kontaktas inte heller och civilväktaren informerar mig om att polisen antagligen kommer kontakta mig för förhör.
Jag vill att detta ska få så små konsekvenser som möjligt då jag inom en snar framtid ska söka jobb m.m. Vill alltså bli inskriven i brottsregistret under så kort tid som möjligt. Som jag förstått det kan fallet tas upp i tingsrätt om jag nekar till brottet vid polisförhör - dock så ska chanserna vara mycket små att jag där förklaras oskyldig för misstanke om ett sådant här brott.
Jag undrar alltså vad jag bör säga vid polisförhör. Ska jag uttrycka att jag föredrar strafföreläggande framför allt eller ska jag trycka på det som faktiskt är sanningen?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Snatteri betecknas som en ringa form av stöld och regleras i 8 kap. 2 § brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700#K8P2S1. Utgångspunkten för att stölden ska betecknas som ringa är dels det tillgripas värde, dels övriga omständigheter vid brottet. Högsta domstolen har i praxis fastställt en för närvarande värdegräns på 1000 kr. För att kunna dömas för snatteri krävs att vissa förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda. Dessa rekvisit är de som gäller för stöldbrottet och regleras i 8 kap. 1 § BrB, se https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1. Rekvisiten är följande: 1. olovligt tagande, av 2. objekt som tillhör någon annan, med 3. tillägnelseuppsåt, som 4: innebär skada. Dessa rekvisit säger man är objektiva. Förutom att alla de objektiva rekvisiten ska vara uppfyllda krävs också att de täcks av det subjektiva rekvisitet, vilket för snatteri är uppsåt enligt 1 kap. 2 § BrB, sehttps://lagen.nu/1962:700#K1P2S1. Att handla med uppsåt innebär att man är medveten om vad man gör och har som syfte att åstadkomma en viss effekt. Det räcker således inte att man begått gärningen av oaktsamhet för att det ska klassificeras som brottsligt.
Straffet för snatteri är bestämt till böter alternativt fängelse i 6 månader. Att påföljden för snatteri i praktiken bestäms till fängelse måste dock anses vara väldigt ovanligt. Ifall målet skulle nå tingsrätten är det därför inte speciellt troligt att du döms till fängelse och särskilt inte utifrån de omständigheter du beskriver, nämligen det faktum att du är under 18 år samt att värdet på det som du misstänkts för ha snattat är tämligen lågt. Det troligaste är därmed att du skulle straffas med böter om tingsrätten fann dig skyldig. Vid straffmätningen, som sedan resulterar i ett konkret straff, ska domstolen särskild ta personens ungdom i beaktning för det fall att hen begått ett brottet innan hen fyllt 21 år, 29 kap. 7 § BrB, se https://lagen.nu/1962:700#K29P7S1.
Ett strafföreläggande innebär att åklagaren, som är förundersökningsledare i brottsutredningen, utfärdar ett föreläggande där du som misstänkt uppmanas att omedelbart eller inom viss tid erkänna den misstänkta gärningen samt godta den påföljd som upptagits i föreläggandet, 48 kap. 2 § rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K48P2S1. Den påföljd som vanligen följer med ett strafföreläggande är böter eller villkorlig dom alternativt en kombination av dessa, 48 kap. 4 § RB, se https://lagen.nu/1942:740#K48P4S1. Ett strafföreläggande får utfärdas till den som är under 18 år ifall det kan antas att om åtal väckts hade personen enbart dömts till böter, 15 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, se https://lagen.nu/1964:167#P15S1. Däremot är det inte aktuellt att genom utfärdande av strafföreläggande meddela en villkorlig dom eftersom du är under 18 år (samt att det är troligare att påföljden vid domstol skulle bestämts till böter), 48 kap. 4 § 2 st. RB, se https://lagen.nu/1942:740#K48P4S2. Precis som domstolen ska åklagaren vid förordnande av strafföreläggande betrakta den ungas ålder.
Ifall du befinns vara skyldig för snatteriet så kommer du registreras i belastningsregistret, oavsett om du åläggs påföljd genom dom eller godkännande av strafföreläggande, 3 § 1 p. lagen (1993:620) om belastningsregister, se https://lagen.nu/1998:620#P3S1. Tiden man finns inskriven i belastningsregistret beror givetvis på vilken påföljd man ådöms för sitt brott. Förutsatt att du skulle straffas med böter är också denna tid samma oavsett om bötesstraffet meddelas genom dom eller strafföreläggande, 17 § 9 p. lagen (1993:620) om belastningsregister, se https://lagen.nu/1998:620#P17S1.
Du kan alltså inte komma lindrigare undan genom att godkänna ett strafföreläggande än vad du skulle göra om du blev dömd vid domstol. Enda fördelen skulle möjligtvis vara att ett godkänt strafföreläggande föranleder en kortare process men ifall du är oskyldig bör det inte vara ett alternativ. Du har med andra ord ingenting att tjäna på genom ljuga i polisförhör utan bör istället berätta precis vad det var som hände.
Slutligen vill jag observera att åklagare och domstol har att göra en bedömning i det enskilda fallet samt ta hänsyn till alla relevanta omständigheter och således är ovanstående enbart en preliminär bedömning.
Jag hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!
Med vänlig hälsning,
