Stöld, förskingring, trolöshet mot huvudman eller bedrägeri?

FRÅGA
Kan man dömas till förskingring, trolöshet mot huvudman alt. stöld om man inte ensam förfogat över egendomen? T. ex. om man uppger felaktiga arbetstider och får betalt för dessa? För att dessa pengarna ska utbetalas krävs ju att någon annan har granskat/lagt in arbetstiderna (löneadministratör) samt att en tredje person har gjort själva utbetalningen (ekonomiassistent).
SVAR

Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Stöld enligt Brottsbalken 8:1 kan inte bli aktuellt i detta fall eftersom stöld är ett så kallat tillgreppsbrott, vilket innebär att gärningspersonen måste ha tagit pengarna från någon och fått dem i sin besittning. I detta fall har inte personen tagit några pengar utan endast lurat dem till sig.

För att kunna dömas till förskingring enligt Brottsbalken 10:1 måste gärningspersonen ha fått egendomen i besittning för annan, med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna. Det krävs alltså att personen i förtroende fått inneha pengarna för någon annans skull, vilket ju inte är fallet om någon uppger felaktiga arbetstider och få betalt för dessa. Personen har aldrig haft pengarna för någon annans räkning och förskingring blir således inte aktuellt.

Trolöshet mot huvudman enligt Brottbalken 10:5 blir heller inte aktuellt, eftersom personen inte innehaft någon förtroendeställning att för någon annan sköta en viss uppgift och missbrukat denna förtroendeställning.

Ett brott som däremot skulle kunna bli aktuellt är bedrägeri enligt Brottsbalken 9:1. För att kunna dömas till detta brott ska man genom vilseledande förmå någon till handling och detta ska innebära skada för den vilseledde eller någon i dennes ställe och vinning för gärningspersonen. Genom att uppge falska arbetstider kan personen ha vilselett de som granskar/gör utbetalningen, vilket har lett till att dessa betalar ut pengar. Det leder i sin tur till att arbetsgivaren lider skada och personen som får pengarna bereds vinning.

Med detta sagt är det svårt att säga huruvida personen faktiskt har gjort sig skyldig till bedrägeri, eftersom det beror mycket på omständigheterna i det enskilda fallet. Personen måste bland annat ha begått gärningen med uppsåt, vilket lite förenklat betyder att man måste ha vetat om vad man gjorde och vad det skulle få för effekter.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vänligen,

Annie Karlsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?