Skuldkänslor efter stöld, kan polis bli inblandad om varorna lämnas tillbaka till butiken?
Hej! Jag har en fråga angående "snatteri", eller vad man kan kalla det i dethär sammanhanget. En 16-åring snor kläder ifrån en obemannad butik och lyckas få med sig saker som kläder och smycken hem. Denna stöld sker i en secondhandbutik, men ingen ser det. Detta upprepas ett antal gånger under några veckors tid men ingen märker eller misstänker något i butiken. Hen får skuldkänslor och vill erkänna sitt "brott". Hur kan man gå till väga? Hur ska man erkänna? Kan polis bli inblandad även fast bevis inte finns? Räcker det att gå till butiken för att erkänna det och lämna tillbaka plagg och pengar?
Tacksam för svar! Mvh
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Stöld och snatteri regleras i Brottsbalken (BrB). I 8 kap. 1 § hittar man stöld, som begås av att man olovligen tar vad som tillhör annan med tillägnelseuppsåt ochatt tillgreppet innebär skada. Med tillägnelseuppsåt menas att man planerar att inte bara ta saken utan även behålla den som sin egen, som om man ägde den. Om man olovligen lånar något är det alltså inte stöld (men ändock brottsligt). Med skada menas även ekonomisk skada, som butiken ju automatiskt lider när någon tar något utan att betala för det. Brottet brukar när det gäller tillgrepp av varor i affärer anses vara fullbordat när man passerar ut genom kassan utan att betala alt passerar ut ur butiken utan att betala lite beroende på hur butiken är uppbyggd. Om en stöld med hänsyn till värdet på det man tagit och omständigheterna i övrigt att anse som ringa döms man för snatteri (BrB 8 kap. 2 §). Vad gäller värdet har i praxis en gräns på 1000 kr fastslagits (NJA 2009 s. 586). Men det handlar inte bara om värdet utom om omständigheterna i övrigt också, och upprepade stölder från samma butik kan anses som stöld även om det som tas varje gång har ett litet värde.
Det går inte efter det att stöldbrottet eller snatteribrottet fullbordats att reparera det så att det inte blir en stöld/snatteri genom att lämna tillbaka det man tagit. I lagen finns en möjlighet för gärningsmän att frivilligt tillbakaträda och därigenom få strafflindring eller i vissa lägen helt slippa ansvar, men då måste själva tillbakaträdandet ske innan brottet är fullbordat. Så personen du beskriver har begått stölder/snatterier, och ångrar sig nu. Det finns inget juridiskt sätt att göra det gjorda ogjort. Däremot om personen gå tillbaka till butiken och lämnar tillbaka det stulna så är det upp till butiken att välja om de ändå vill polisanmäla eller ej. Så att gå tillbaka till butiken, förklara vad som hänt, återlämna det tagna och be om ursäkt låter som ett klokt val om hen fått skuldkänslor och vill försöka reparera vad hen gjort så gott det går.
Om butiken ändå anmäler (de har ingen skyldighet att göra detta men kan välja att göra det) så görs en polisutredning, och bevis finns ju i och med erkännandet och återlämnandet. Åklagaren bestämmer därefter om det ska väckas åtal. I Sverige har åklagaren åtalsplikt, vilket innebär att han eller hon ska åtala om denne objektivt bedömer att man kan bevisa att ett brott begåtts och vem som gjort det. I vissa fall kan åklagaren dock välja sk åtalsunderlåtelse och istället utfärda ett strafföreläggande. Det innebär att strafföreläggandet skickas ut, oftast innebär det ett visste bötesbelopp, och om den anklagade godkänner det och betalar böterna blir det ingen rättegång. Föreläggandet bokförs dock som en dom och införs i belastningsregister. Åtalsunderlåtelse används ofta om gärningsmannen är ung och brottet inte är av allvarlig art. Straffet för stöld är fängelse i högst två år, straffet för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader. När det gäller en ung person tas hänsyn till ålder och lägre grad av mognad jämfört med en vuxen i straffmätningen (BrB 29 kap. 7 §), den sk ungdomsrabatten. För personer under 18 år kan ungdomsvård eller ungdomstjänst komma ifråga (se BrB 32 kap.). Fängelse är uteslutet (30 kap. 5 §) med tanke på brottet och åldern.
Om butiken trots återlämnande av varorna, ett erkännande och en ångerfull ursäkt ändå väljer att polisanmäla kan jag naturligtvis inte svara på men om varorna kan återlämnas intakta (och inte är skadade, har minskar i värde eller lika) och det handlar om en ung person som uppriktigt ångrar sig kan man väl tänka sig att det inte är orimligt att de låter det bero. Alldeles oavsett så låter det som att personen skulle må bättre av att återlämna varorna och be om ursäkt och på så sätt få rent samvete.
Vänligen,
