Skulder i dödsbon
Hej! Ett gift par har följande förutsättningar; det finns testamente (de ärver varandra) och det finns äktenskapsförord. I det sistnämnda är nästan allt enskild egendom, inklusive varsin del av fastigheten. Den ena maken har barn (särkull) men inte den andra. Den utan barn är den som har mest värdefull enskild egendom, dock är det mesta uppbundet i fastigheten.
Om den sistnämnda tar ett eget blancolån, vad händer med detta om denne avlider? Jag förstår som att den avlidnas tillgångar och skulder ska utredas och de skulder som finns betalas så långt det går. Kan det då bli att den efterlevande inte kan bo kvar i den samägda fastigheten om den måste säljas för att betala blancolånet? Jag förstår att dödsbodelägare inte ansvarar för den avlidnes skulder men det blir kanske indirekt så om dödsboet inte kan betala lånet? Eller hur blir det när det finns testamente men i princip allt är enskild egendom?
Hoppas ni förstår min fråga!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Jag försöker klargöra rättsläget utifrån flera frågeställningar som du finner nedan. Jag börjar med den sista frågan du nämnt.
Hur spelar äktenskapsförordet in?
Eftersom en make avlider måste en bodelning ske innan man kan börja tänka på att fördela arvet efter den avlidne maken (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Om det då finns ett äktenskapsförord som säger att all deras egendom ska förbli enskild behöver ingen bodelning ske; man upprättar bara vad som följer med varje make som deras enskilda egendom.
Det är först efter att man fastställt vilken enskild egendom som tillhör den avlidne maken som man kan avgöra vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Äktenskapsförord konkurrerar således inte med testamenten, utan äktenskapsförord är något man utgår ifrån vid bodelning innan ett arvskifte kan ske.
Hur blir det med testamentet?
Innan ett arv ska fördelas måste man efter bodelning anteckna vilken egendom och vilka skulder tillhör den avlidne maken. En bouppteckning måste således göras i vilken den avlidne makens tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken). Visar denna bouppteckning att det finns mer skulder än tillgångar är det lämpligt att sätta dödsboet i konkurs för att kunna avveckla dödsboet (jfr 2 kap. 3 § konkurslagen). I en sådan konkurs kan konkursförvaltaren komma att besluta att sälja de tillgångar som finns i dödsboet. Du nämner att allt är bundet i fastigheten, och det finns därför en risk att fastigheten säljs exekutivt för att avbetala skulderna.
Testamentet som skrevs beaktas i detta fall efter att alla tillgångar och skulder i dödsboet har räknats. Finns det för många skulder i dödsboet kommer inget arv kunna utgå. Ingen ärver skulderna.
Vad händer med lånet om den maken som lånat avlider?
Eftersom lånet bara står på den ena maken är det bara den makens dödsbo som ska ansvara för lånet vid eventuellt dödsfall. Om maken med lånet avlider så ska lånet antecknas i dödsboets bouppteckning tillsammans med de tillgångar som finns i dödsboet (20 kap. 4 § ärvdabalken). De tillgångar som finns i dödsboet ska alltså lösa de skulder som finns. Skulderna ska betalas så långt det går med den avlidnes egendom. Kan inte tillgångarna i dödsboet täcka de skulder som finns, kan ingen arvinge eller annan tvingas betala de resterande skulderna som finns i dödsboet.
Om den efterlevande måste sälja fastigheten för att betala lånet?
Det finns en bestämmelse i ärvdabalken som gäller till förmån för en efterlevande make. Den efterlevande maken skulle kunna kräva ett övertagande av fastigheten även om egendomen är enskild (gäller bara egendom som blivit enskild genom äktenskapsförord, som i detta fall). Det måste dock framstå som skäligt att ett övertagande bör ske (jfr 11 kap. 8 § äktenskapsbalken). Även ersättning måste oftast erläggas. När man bedömer om en make (i detta fall efterlevande, jfr 11 kap. 8 § tredje stycket äktenskapsbalken) har behov av att överta bostaden gör man först en behovsprövning. Det ska med hänsyn till omständigheterna framstå som skäligt att en make ska få överta den andra makens andel. Om det finns barn som måste tas omhand, kan det tala för att det finns ett bostadsbehov (jfr RH 2002:12 och prop. 1986/87:1 s. 179ff). Eller om bostaden utgjorde en släktgård och den måste stanna inom familjen som det kan föreligga skäl till att erkänna övertaganderätten. Därutöver tas hänsyn till den efterlevande makens ekonomi. Möjligen kan man ta hänsyn till att den efterlevande redan äger en andel. Men annars görs en helhetsbedömning, vilket gör det svårt att säga om den efterlevande maken alls kommer att kunna överta fastigheten. Utan att känna till de närmare omständigheterna kan jag inte ge dig något svar avseende denna del.
Den kreditgivare som gett blancolånet, kommer förmodligen vilja ha betalt för hela lånet och kräver dödsboet på hela beloppet. Eftersom fastigheten är dödsboets enda tillgång kommer kreditgivaren vilja att fastigheten utmäts och sedan säljs för att täcka skulderna (se 8 kap. 8 § utsökningsbalken). Den efterlevande kan t ex försöka komma överens med kreditgivaren om att ta över lånet. Går inte kreditgivaren med på detta får den efterlevande maken ersättning för sin egen andel när fastigheten sålts.
Om dödsbodelägare indirekt påverkas?
Dödsbodelägare kommer aldrig att få betala några skulder som tillhör dödsboet. Om det fortfarande finns skulder kvar efter att t ex bostaden sålts, så kommer endast arvet efter den avlidne maken att utebli. Skulder ärvs inte i Sverige. Dödsboet avvecklas som ett konkursbo med alla dess kvarvarande skulder.
Förslag
Det verkar finnas ett problem i det fall du beskriver som makarna inte beaktat. I fall den maken som har tagit ett lån avlider först kommer fastigheten som enskild egendom riskera säljas utan att den efterlevande maken kan komma att köpa den avlidnes andel först. Därför föreslår jag att ni/makarna avtalar skriftligt om en förköpsrätt på er/deras gemensamt ägda fastighet eller annan samägd egendom. Detta skulle innebära att den efterlevande maken alltid är den som ska efterfrågas först om att köpa ut den avlidnes andel i samägd egendom. Den efterlevande får i så fall kompensera dödsboet med den avlidne makens andel (dess marknadsvärde).
Sedan kan det också i detta fall övervägas om inte makarna borde teckna ett s.k. låneskydd/livförsäkring. En sådan försäkring skulle kunna lösa lånet vid ett dödsfall. Det är i alla fall värt att prata angående detta med en bank.
Hoppas att du fick svar på dina frågor! Eftersom det finns mycket att beakta i det fall du beskriver, bör du diskutera situationen mer med en familjerättslig juridisk rådgivare innan du tar blancolånet. Det skulle bl.a. kunna gå att testamentera din del av fastigheten. Du får gärna boka tid med våra jurister för att diskutera din situation.
Med vänliga hälsningar,
