Sköta om anhörigas angelägenheter
För ca 10 år sedan hjälpte jag flera sjuka släktingar med allt praktiskt i deras liv, bl a ekonomin. Dvs jag såg till att räkningar blev betalda och att pengar fanns när min anhörige behövde köpa saker, kläder osv.
Detta skedde utan inblandning från någon myndighet eller något påskrivet dokument.
Vad skiljer mitt sätt att hantera/hjälpa mina anhöriga från Framtidsfullmakten?
Det fungerade utmärkt för mig och mina nära.
Kan inte min dotter hjälpa mig på samma sätt den dag jag behöver hjälp? Om vi båda är överens om detta.
Varför blanda in pappersskrivande?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras i 17 kap. föräldrabalken (FB) och lag om framtidsfullmakter.
Anhörigbehörighet
Det går såklart bra att göra som du gjort tidigare, dvs. muntligt komma överens om att din dotter ska hjälpa dig när du behöver det. Faktum är att detta har blivit enklare nu sedan lagändringen som kom den 1 juli 2017 om anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fall, vilket regleras i 17 kap. föräldrabalken. Lagändringen har gjort det lättare för anhöriga att företräda den som på grund av sjukdom eller liknande saknar förmåga att själv ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Som anhörig har man nu rätt att göra ordinära rättshandlingar som har anknytning till det dagliga livet, utan att en fullmakt behövs (17:1 FB). I behörigheten ingår exempelvis betala löpande räkningar, göra uttag, teckna försäkring, lämna deklaration, ansöka om bidrag etc. Anhörigbehörigheten gäller dock bara en begränsad del av en persons ekonomiska angelägenheter, då det enbart gäller i ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen. Det som faller utanför behörigheten är att t.ex. sälja hus, värdepapper, ta upp lån, pantsätta egendom, ge bort gåvor, föra process i domstol etc. Andra former av ställföreträdarskap behöver därför tillämpas om den enskilde har behov som avser andra ekonomiska angelägenheter eller personliga angelägenheter, som inte täcks av anhörigbehörigheten.
Vem som är behörig att företräda den enskilde utan fullmakt är i första hand make/maka eller sambo, därefter följer barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn i tur och ordning (17:2 FB). För att anhörigbehörigheten ska inträda ska det vara uppenbart att den enskilde är beslutsoförmögen och vid tveksamhet kring den enskildes beslutsförmåga saknar den anhörige rätt att företräda denne. Det är också den anhörige som bedömer när anhörigbehörigheten träder ikraft. Anhörigbehörigheten är även subsidiär, vilket innebär att om det finns en god man, förvaltare eller en framtidsfullmakt gäller inte anhörigbehörigheten i samma frågor (17:3 FB).
Framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är ett alternativ till god man och förvaltare och komplement till vanliga fullmakter, där tanken är att man själv kan utse vem som ska företräda en i framtiden om man blir sjuk och oförmögen att företa rättshandlingar själv (1 § lag om framtidsfullmakter). Genom framtidsfullmakt får den enskilde större möjlighet att bestämma själv hur denne vill ha det i framtiden om denne skulle bli sjuk och behåller därmed kontrollen över frågor som är av stor betydelse för denne. Bland annat behöver den man vill ska företräda en inte vara en anhörig, utan man är fri att välja vem eller vilka man vill ska företräda en i framtiden. Framtidsfullmakten kan användas både för ekonomiska och personliga angelägenheter, men undantag är att den inte omfattar vissa frågor inom hälso - och sjukvården, tandvård eller frågor av utpräglat personlig karaktär som t.ex. upprätta testamente eller ingå äktenskap (2 § lag om framtidsfullmakter). Framtidsfullmakten ger alltså den anhörige större behörighet, då den gäller både för ekonomiska och personliga angelägenheter. Den enskilde kan bestämma exakt vad den vill ska omfattas av fullmakten och kan t.ex. dela upp olika angelägenheter på olika personer om den vill.
Vid upprättandet av en framtidsfullmakt ställs höga formkrav. Den som utfärdar framtidsfullmakten måste vara myndig (3 § lag om framtidsfullmakter), framtidsfullmakten ska vara skriftlig samt bevittnas av två vittnen (4 § lag om framtidsfullmakter). Det ska även framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som omfattas samt övriga villkor (5 § lag om framtidsfullmakter).
Sammanfattning
Alltså kommer din dotter som ditt barn ha möjlighet att hjälpa dig med dina dagliga ekonomiska angelägenheter, och för detta krävs inte att man författar något skriftligt avtal eller liknande. Dock gäller anhörigbehörigheten i begränsad omfattning, och om du vill att din dotter ska ha möjlighet att företa mer omfattande rättshandlingar åt sig som exempelvis att sälja fastighet eller liknande kan du upprätta en framtidsfullmakt som aktualiseras om du i framtiden skulle bli sjuk. Då framtidsfullmakten omfattar större behörighet ställs högre krav vid utformandet av en sådan.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Vänligen,
