Ska värdet på huset hälftendeles vid en skilsmässa trots att jag äger det till fullo?
Hej! Jag skilde mig i början av 90-talet Då ägde mitt ex huset som vi bodde i. Eftersom som hon drog till utlandet så skrev hon över huset på mig utan något krav på bodelning eller pengar. Kan man se det så att jag fick huset i gåva? Nu har jag bott i det här huset med en annan kvinna i 20 år - gifta i 4 år. Nu vill hon skilja sig. Kan hon begära hälften av nettovinsten vid en försäljning av fastigheten vid en bodelning? Jag står som 100% ägare till fastigheten och vi har inget skrivet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är äktenskapsbalken (ÄktB).
Allmänna hållpunkter
Under äktenskapet gäller den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, vilken kommer till uttryck i 1 kap. 3 § ÄktB. Där sägs att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Till skillnad från vad många tror föreligger alltså ingen egendomsgemenskap inom ett äktenskap. Men makar kan naturligtvis också, precis som alla andra, äga saker gemensamt.
Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1 § ÄktB. Notera begreppet ska. Det handlar således om en obligatorisk regel varför ingen av makarna kan vägra den andre ett sådant förfarande. Bodelningen ska vidare göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § 1 st. ÄktB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå och med giftorättsgods avses sådan egendom som inte är enskild, 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. Enskild egendom är egendom som exempelvis till följd av äktenskapsförord har gjorts till enskild, 7 kap. 2 § 1 st. 1 p. ÄktB. Under vissa förutsättningar kan i och för sig även enskild egendom adderas till övrig egendom som omfattas av bodelningen, vilket kan bli fallet vid en överenskommelse mellan makarna, 10 kap. 4 § 1 st. ÄktB.
Bodelningen utförs sedan i etapper och först upprättas en bouppteckning där en genomgång av tillgångar och skulder görs. De tillgångar och skulder som tagits upp i bouppteckningen ska sedan värderas eftersom varje make har rätt att först använda så mycket av sin egendom som krävs för att täcka eventuella skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Därefter görs en hälftendelning, 11 kap. 3 § ÄktB. Sedan sker den s.k. lottläggningen i vilken makarna rent konkret bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan dem så att värdet av deras respektive lotter blir lika stort, 11 kap. 7 § ÄktB. Om någon får egendom till ett värde som överstiger andelen, dvs. om lotten blir större än andelen, ska den maken utge en s.k. skifteslikvid till den andra maken, dvs. en slags kompensation motsvarande mellanskillnaden, 11 kap. 9 § ÄktB, se även 11 kap. 11 § ÄktB. Slutligen ska bodelningen och lottläggningen fastslås i ett bodelningsavtal, vilket bör registreras hos Skatteverket. Det sistnämnda är dock inget krav, men brukar ändå vara fördelaktigt i bevishänseende, 13 kap. 6 § ÄktB.
Bostaden, vad gäller?
Ovan uppger du att det inte finns något skrivet, vilket jag tolkar som att det varken finns något äktenskapsförord eller gåvobrev med föreskrift om att gåvan/gåvorna ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Det innebär att värdet på alla tillgångar, egna och gemensamma, ska hälftendelas, vilket, som svar på din faktiska fråga, även innefattar fastigheten.
Bodelningen som sådan är obligatorisk, men den är underkastad avtalsfrihet varför makarna på frivillig väg och efter eget gottfinnande kan reglera hur tillgångar och skulder ska fördelas. Om fastigheten inte ska säljas har Högsta domstolen (HD) uttalat att värdet på fastigheten vid bodelningen ska beräknas till summan av marknadsvärdet minskat med utgifter för avyttringen (exempelvis mäklararvoden) och den latenta kapitalvinstskatten, se avgörandet NJA 1975 s. 288. Utgångspunkten är således att värdet på fastigheten i en bodelning ska anses uppgå till den nettoförtjänst som hade gjorts om den hade sålts omedelbart. Syftet är helt enkelt att utjämna andelarna och därmed få till en mer rättvis fördelning mellan makarna eftersom någon skatt inte kommer att tas ut på det belopp som den som blir utköpt erhåller. Det är ju endast den framtida avyttringen som kommer att utlösa beskattning, inte bodelningen i sig.
Beräkningsmodellen som HD förordar bör användas när en fastighet ska åsättas ett värde. Och något slags fastställt värde blir ju av förklarliga skäl ett måste för att kunna beräkna ett lösenpris, om någon utav makarna ska köpas ut vill säga. Mot bakgrund av avtalsfriheten finns dock ingenting som hindrar er från att exempelvis avtala om ett delat ansvar för den latenta kapitalvinstskatten. Slutligen ska tilläggas att rättsfallet ovan avsåg fast egendom, men min bedömning är att den här beräkningsmodellen ska tillämpas generellt på alla bostäder inom ett äktenskap som har ett förmögenhetsvärde (jfr hyresrätter som endast har ett bruksvärde för hyresgästen).
Den ena makens skulder, vad gäller?
Ovan nämndes principen om särförvaltning, vilken som sagt innebär att makarna under äktenskapet råder över sina tillgångar och svarar för sina respektive skulder. Det betyder exempelvis att du rättsligt inte kommer att drabbas av din hustrus skulder. I vart fall inte direkt. Men samtidigt har hon har rätt att använda så mycket av sin egendom (giftorättsgods) som krävs för att täcka skulderna, vilket indirekt kommer att påverka dig. Om din hustru inte skulle ha några tillgångar i behåll inför bodelningsprocessen innebär ju detta i praktiken att det mesta som kommer att bli föremål för hälftendelningen är dina tillgångar. Men notera återigen att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Om din hustru drar på sig skulder efter den här tidpunkten får hon inte göra avräkning för dessa.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
