Ska svaranden betala rättegångskostnader om käranden förlorar målet men inte har pengar?
Hej.
Om käranden i ett mål förlorar och blir ålagd att betala kostnaderna och inte har några tillgångar eller arbete, är det då rätt att svaranden skall betala istället? Vilket jag (svaranden) har fått göra.
Nu har jag blivit stämd igen av samma käranden (söner till min avlidne man), som hävdar att dom ska ha "hälften av köpeskillingen av försäljningen av fastigheten", som min man och jag ägde vid hans bortgång.
Den såldes tre år efter bouppteckningen, utan några protester angående dåvarande värdering.
Jag äger ju hälften och ärver hälften av den andra halvan. Alltså ska dom dela på en fjärdedel, enligt vad jag har läst i ärvdabalken. Mitt ombud reagerar inte alls. Är det här riktigt. Ska jag byta ombud? Dom har fått pengar enligt bouppteckningen , som dom har skrivit på och den är inlämnad till skatteverket 2013.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att besvara dina frågor kommer jag dela upp mitt svar i flera delar med underrubriker som representerar varje delfråga. I slutet kommer jag göra en slutlig bedömning av vad jag tycker att du ska göra.
Ska svaranden betala rättegångskostnader om käranden förlorar målet men inte har pengar?
Som huvudregel är det den part som förlorar målet som ska betala motpartens rättegångskostnader i tvistemål. Bara för att käranden inte kan betala rättegångskostnader ska inte du behöva göra det. Det skulle kunna vara så att båda parterna får stå för rättegångskostnaderna men det är i princip bara om den vinnande parten inlett en onödig rättegång. I ditt fall har du inte inlett rättegången så det är inte relevant här. Utefter den information du givit mig kan jag inte se någon rimlig anledning till att du ska behöva betala motpartens rättegångskostnader. När motparten inte betalar rättegångskostnaderna uppstår det en fordran hos dig och en skuld hos den förlorande parten. Du kan ansöka om verkställighet hos Kronofogden för att få pengarna [2 kap. 1 § utsökningsbalken]. Kronofogden kommer utreda de tillgångar som motparten har och då påbörja en utmätning. Som huvudregel ska Kronofogden utmäta den egendom som medför så liten olägenhet för motparten så möjligt.
Har sönerna rätt till köpeskilling för din och din makes fastighet?
Då det inte av din fråga framgår var sönerna grundar sitt anspråk på köpeskillingen kan jag tyvärr inte bedöma huruvida det är rimligt eller ej. Som jag förstår det har du och din make ägt en fastighet tillsammans och sönerna menar att de har rätt att få en del av köpeskillingen som en del av arvet.
Att sönerna skrivit under bouppteckningen har inget att göra med själva arvskiftet. Det handlar bara om att de godkänt att uppteckningen gått rätt till, att tillgångar och skulder tagits upp. Efter bouppteckningen genomförs arvskiftet.
Då du inte nämner om din make reglerat arvet genom ett testamente eller genom lagen kommer jag utgå ifrån den arvsordning som gäller enligt ärvdabalken. Som huvudregel är det sant att den avlidnes barn ärver efter sin avlidne förälder [2 kap. 1 § ÄB]. Till denna huvudregel finns undantag och det är om den avlidne varit gift vid frånfället. I sådana fall ärver du som efterlevande make hans kvarlåtenskap [3 kap. 1 § ÄB]. Av hela kvarlåtenskapen har du en absolut rätt till fyra prisbasbelopp. År 2019 ligger prisbasbeloppet på 46 500 kr. Du har alltså en absolut rätt till 186 000 kr av hans kvarlåtenskap. Denna summa spelar roll eftersom din avlidne makes barn enligt lagens mening är att betrakta som särkullbarn vilket innebär att de ska få sin arvslott direkt vid hans frånfälle. Däremot om kvarlåtenskapen inte uppgår till mer än 186 000 kr får särkullbarnen skjuta upp sin arvsrätt till förmån för dig tills du gått bort. Därefter ärver de sin andel efter din bortgång [3 kap. 9 § ÄB]. I ditt fall skulle detta innebära att sönerna hade haft rätt till 1/4 av köpeskillingen antingen direkt vid din makes bortgång om hans kvarlåtenskap var värd mer än 186 000 kr som gjorde att sönerna kunde få ut sitt arv direkt, eller efter din bortgång om kvarlåtenskapen inte gick upp till 186 000 kr eftersom den summan tillfaller dig som efterlevande make.
I din fråga skriver du att de redan fått pengar enligt bouppteckningen. Om du med detta menar att ett arvskifte redan genomförts efter bouppteckningen ska de inte ha ¼ av köpeskillingen eftersom arvet redan skiftats och de har fått sin lagstadgade andel.
Byta ombud?
För att ett ombud ska kunna föra din talan ska du ha givit hen en fullmakt; antingen muntligen inför rätten eller skriftligen med din signatur [12 kap. 8 § RB]. Du kan närsomhelst återkalla fullmakten, vilket innebär att ombudets uppdrag har avslutats. Du måste återkalla fullmakten antingen muntligen eller skriftligen framför rätten för att det ska vara giltigt [12 kap. 18 § RB]. När det gäller kostnaderna för ett ombud kan du ha ett rättsskydd om du har haft en hemförsäkring i minst två år, vilket innebär att du kan få ersatt kostnader för ombud i vissa processer i tvistemål. Vilka processer som ersätts står i din försäkring och oftast behöver du även betala en självrisk. Om du byter ombud måste du dock vara medveten om att det kan medföra några extrakostnader eftersom någon annan tar över mitt i processen. Exakt vilka kostnader som uppkommer kan jag tyvärr inte säga eftersom det varierar från fall till fall.
Vad kan du göra?
Utefter den information du givit mig och utefter den utredning jag presenterat för dig gör jag följande bedömning:
1.Du ska inte betala motpartens rättegångskostnader som vinnande part enbart på den grunden att de inte kan betala. Du har en fordran på dem som du kan använda för att ansöka om verkställighet hos Kronofogden.
2.Beroende på vad du menar med att sönerna "redan fått pengar enligt bouppteckningen" blir svaret olika. Om du med detta menar att arvet redan har skiftats efter bouppteckningen har sönerna redan fått den arvsdel de har rätt till enligt lag och ska inte få del av köpeskillingen. Om arvet däremot inte har skiftats redan har de lagstadgad rätt till ¼ av köpeskillingen [tillsammans] eftersom de är särkullbarn till den avlidne.
3.Huruvida du ska byta ombud eller inte kan jag inte svara på, men jag kan säga att det kan medföra vissa kostnader att byta ombud. Exakt vilka kostnader som kan uppkomma kan jag tyvärr inte säga eftersom det varierar från fall till fall.
4.Berörande stämningsansökan som lämnats till dig från sönerna skulle jag rekommendera dig, om det är möjligt, att lösa tvisten genom medling eller förlikning istället utanför rättssalen. Ett förfarande i domstol ska helst ske i sista hand eftersom det kostar så mycket med ombud, rättegångskostnader, utredning, mm. Om ni väljer att medla eller förlikas utanför domstol behöver ni inte betala rättegångskostnader och processen går mycket snabbare.
Hoppas du fick svar på din fråga. Du får mer än gärna höra av dig till mig på min mejl om du har fler frågor eller om något behöver förtydligas.
Ha en fortsatt trevlig dag.
Med vänliga hälsningar,
