Särkullsbarns arvsrätt efter den efterlevande maken
Hej,
Jag har lite frågor angående arv, då jag och min familj sitter i en ganska komplicerad situation. Min far gick bort 1986 och var då gift, fast inte med min mor utan med en annan kvinna. Dom ägde lägenheten tillsammans och vi kom överens om att hon skulle få bo kvar, i så kallat delat bo (tror jag att det heter). Jag och mina syskon ärvde i detta läge ingenting ifrån vår far, utan hans fru som bodde kvar skrev ett papper på att lägenheten skulle bli vår den dagen hon gick bort. Nu har hon gått bort och vi kan ej hitta detta papper någonstans. Men min fråga är, jag och mina syskon måste väl fortfarande ha rätt till våran del från vår far? I det här fallet halva lägenhetens värde. Nu hävdar nämligen en bouppteckningsman att hela arvet ska gå till min fars frus syskon och deras barn och allt känns så fel bara. Hennes syskon har också varit i lägenheten flertalet gånger innan en bouppteckning är gjord vilket jag också tycker är fel. Jag skulle nu vilja ha lite mer klarhet i vad som gäller här och ifall något fel har begåtts.
Med vänliga hälsningar,
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Regler om arv finner du i ärvdabalken.
Huvudregeln när en gift person går bort är att kvarlåtenskapen ärvs av den efterlevande maken. Ett undantag är dock särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt, alltså barn som inte är makarnas gemensamma. Se 3kap. 1 § Ärvdabalken. Du och dina syskon hade därmed när din far gick bort rätt att ta ut ert arv från er far motsvarande hans del av giftorättsgodset, vilket ofta innebär 50 % av makarnas tillgångar om det inte finns äktenskapsförord eller enskilda egendomar. Då särkullbarn är bröstarvingar så har de därutöver en lagstadgad rätt att alltid få ut sin laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten. Alltså om er gemensamma arvslott var 50 % av tillgångarna så består er gemensamma laglott av 25 %. Laglotten kan krävas ut trots testamente och andra arrangemang.
Vad som också kan göras, vilket det verkar som att ni har gjort, är att särkullbarnen låter den efterlevande kvarsitta i orubbat bo. Särkullbarnen avstår från sin rätt till att direkt få ut laglotten för att senare, vid den efterlevande makens död, istället få ut hela arvslotten.. Ett sådant arrangemang ska tas med i bouppteckningen och den andel som den efterlevande maken ärvde från er far ska då delas upp mellan dig och dina syskon. Denna rätt framgår av 3 kap. 9 § Ärvdabalken, där finns även ett beskrivande exempel över hur uppdelningen kan se ut.
Om däremot ett testamente skrivits som anger att den efterlevande maken ärver allt så krävs att särkullbarnen jämkar detta inom sex månader för att ens få ut sin laglott. Att jämka innebär inte att särkullbarnen måste väcka talan utan enbart att de måste tillkännage sitt anspråk, annars förlorar de sin rätt. Se 7 kap. 3 § Ärvdabalken. Har det däremot angetts att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, alltså inte äganderätt, så kan den efterlevande inte testamentera bort kvarlåtenskapen men däremot använda upp den och således ej lämna något kvar att ärva för arvingarna till den först avlidne.
Hoppas detta ger svar på din fråga!
Vänlig hälsningar,
