Särkullbarns val etc.
Hej,
Jag är gift och har ett barn med min hustru. Jag har två stora barn sedan tidigare. Vi äger ett hus tillsammans. Om jag skriver ett testamente där jag vill att hustrun ska få bo kvar vid min död så kan mina stora barn 1) ta ut sin laglott och därmed avstå från efterarv eller 2) vänta till även min hustru gått bort och då får ut hela sitt arv.
Kan jag i testamentet skriva att barnen får välja hur de vill göra eller måste jag själv besluta om de ska få alt 1 eller 2?
Om de nu väntar med att ta ut sitt arv helt och hållet och så säljer min hustru fastigheten några år efter min död - vad händer då? Får då barnen ut sitt arv direkt vid försäljningen? Om svaret där är nej och min hustru sedan gör av med alla pengar och är pank när hon flera år senare går bort - då återstår inget arv efter mig? Kan mina stora barns uppskattade intäkt skyddas på något vis under årens lopp? Bevakas deras rättigheter?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken.
Dina närmaste arvingar är dina tre barn och ska därför som huvudregel dela lika på din kvarlåtenskap, enligt Ärvdabalken 2 kap 1§. De har då rätt till 1/3 vardera ur din kvarlåtenskap.
Eftersom att du är gift, ska dock din kvarlåtenskap först tillfalla din fru, enligt Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Ert gemensamma barn får vänta med att få sin arvsandel efter dig tills även din fru gått bort, barnet har alltså rätt till ett s k efterarv, enligt 3 kap 2§ 1st. När det gäller de barn som du har sedan tidigare, är de s k särkullbarn och har därför rätt att välja om de vill ha sitt arv efter dig vid din död eller avstå från det till förmån för din fru. De får i sistnämnda fall, precis som ert gemensamma barn, rätt till efterarv när även din fru gått bort. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 9§. De två barn, som du har sedan tidigare, måste här välja själva om de vill få sitt arv direkt eller göra ett arvsavstående.
I ett testamente kan du endast inskränka dina barns rätt till arv så pass mycket att halva deras arv försvinner. Dina barn har alltså alltid rätt att få halva sin arvsandel, dvs. sin laglott (se Ärvdabalken 7 kap 1§). Detta innebär att du genom ditt testamente kan begränsa hur mycket dina barn ska få ur din kvarlåtenskap (de har dock alltid rätt till halva sin arvsandel), men när det kommer till vid vilken tidpunkt särkullbarnen ska få sina arv är det upp till dem själva att välja.
Beräkning av efterarv
I det fall särkullbarnen väljer att avstå från sina arv till förmån för din fru, ska de alltså få ut sina arvsandelar efter dig vid hennes död istället, precis som det gemensamma barnet. Innan dess kan de inte få ut dessa arvsandelar.
Vid din frus död beräknas de tre barnens efterarv efter de andelar som de hade rätt till vid din död, dvs. 1/3 vardera. Om fördelningen vid bodelningen mellan dig och din fru, vid din död, var 50/50 (detta är fallet om ni hade full giftorättsgemenskap), ska barnens arvsandelar beräknas ur halva din frus behållning vid hennes död. Ena halvan utgör hennes egen kvarlåtenskap (som hennes egna arvingar har rätt till), medan andra halvan utgör din kvarlåtenskap (som dina arvingar, dvs. dina barn, nu har rätt att dela på). Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st.
Makans förfoganderätt
Den kvarlåtenskap som din fru fick från dig, fick hon med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon fritt får förfoga över din kvarlåtenskap under sin livstid. Din fru har dock inte rätt att testamentera bort den. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Detta innebär att hon inte kan testamentera bort halva sin kvarlåtenskap precis som hon vill, eftersom denna halva utgör din kvarlåtenskap som hon endast fått med fri förfoganderätt. Din fru kan dock testamentera sin egen kvarlåtenskap precis som hon vill.
Om det skulle vara så att det vid din frus död framkommer att hon har orsakat en stor minskning av din kvarlåtenskap som barnen har rätt till i efterarv, exempelvis genom att ha sålt fastigheten till ett alldeles för lågt pris och därefter t.ex. gett bort ytterligare pengar i gåva, ska efterarvingarna (dvs. det gemensamma barnet och dina särkullbarn om det avstått från sina arv) kompenseras. Normalt sett krävs här att egendomen, dvs. det som utgör din kvarlåtenskap, i vart fall har minskat med en fjärdedel för att barnen ska ha rätt till kompensation. Kompensationen sker genom att de, som ska få ut efterarv, får ta del ur din frus egen kvarlåtenskap (som ska gå till hennes egna arvingar) till så stor del som motsvarar den minskning av din kvarlåtenskap som skett. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 3§ 1st.
Sammanfattningsvis, alla tre barnen har rätt till arv efter dig. Det gemensamma barnet får vänta med att få ut sitt arv efter dig tills även din fru gått bort. De två särkullbarnen kan välja om de vill få ut sitt arv direkt eller om de vill avstå till förmån för din fru och få ut det vid hennes bortgång. Din fru har rätt att förfoga över din kvarlåtenskap under sin livstid, vilket innebär att vissa minskningar kan uppkomma. I de fall din kvarlåtenskap har minskat avsevärt genom gåva eller liknande, ska de barn som har rätt till efterarv kompenseras.
Hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma till oss med fler frågor.
Med vänlig hälsning,
