Särkullbarns rätt till fastighet vid arvskifte
Hej! Vår pappa har gått bort och var gift med en ny kvinna. Vi är fyra bröder som ska dela arvet med henne. Efter sig lämnade han en fastighet. Vi vill inte sälja huset, måste vi lösa ut henne?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kvarlåtenskapen som ska fördelas
Om den avlidne var gift ska normalt en bodelning göras innan arvskiftet (23 kap. 1 § ärvdabalken). All makarnas egendom som inte är enskild egendom ska delas mellan makarna. Den del av egendomen som hör till den avlidne fördelas sedan mellan arvingarna. Efterlevande make kan också begära att var och en av makarna ska behålla sin del av giftorättsgodset, och ingen uppdelning görs då utan kvarlåtenskapen består av de egendomar som den avlidne ägde (12 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det framgår inte av frågan att fastigheten skulle vara enskild egendom, men om den är det undantas den från bodelning.
Vem som har rätt till arv
Det framgår inte om det finns något testamente upprättat till förmån för den efterlevande makan. Om det inte finns ärver ni som bröstarvingar hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Finns ett testamente till förmån för den efterlevande makan har bröstarvingar rätt till hälften av arvslotten som sedan delas lika emellan er, vilket utgör er laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom att ni är särkullbarn har ni rätt att få ut er del av arvet direkt.
Vem som får vilken egendom
Finns det mer än en delägare i ett dödsbo ska ett arvskifte göras där kvarlåtenskapen delas upp (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid bouppteckningen och arvskiftet värderas tillgångarna i kvarlåtenskapen till marknadsvärdet vid arvskiftet. Därefter upprättas en arvsskifteshandling där det framgår vem som ärver vad. Varje dödsbodelägare har rätt att få egendom ur alla egendomsslag som finns i dödsboet på sin arvslott. Egendom som inte är lämpliga att dela såsom fastigheter ska så långt det är möjligt förläggas på en enda lott. Om det bara är fastigheten som utgör kvarlåtenskapen blir ni alla samägare till fastigheten (23 kap. 3 § ärvdabalken).
Det bästa är om dödsbodelägarna (de arvsberättigade) kan komma överens om vem som ska ärva vad. I annat fall kan en skiftesman utses av domstol som medlar mellan de arvsberättigade eller genomför ett tvångsskifte (23 kap. 5 § första stycket ärvdabalken).
Skyddsregler för efterlevande make
Den efterlevande maken skyddas genom basbeloppsregeln, vilket innebär att ett visst minimibelopp tillfaller den efterlevande maken. Regeln innebär att den efterlevande maken har rätt till så mycket egendom ur kvarlåtenskapen att det tillsammans med egendomen från bodelningen uppgår till fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet är det belopp som enligt 2 kap. 6-7 § socialförsäkringsbalken gällde vid tidpunkten för dödsfallet.
Sammanfattningsvis
Det framgår inte av din fråga om fastigheten är den enda tillgången i dödsboet eller om det även finns andra tillgångar. Om huset är den enda tillgång som er far lämnade efter sig har ni rätt till er andel i fastigheten, och den efterlevande makan rätt till sin andel. I ett sådant fall behöver ni troligen köpa ut henne ur fastigheten. Hur stor andel hon har rätt till beror på om bodelning skett och om det finns ett testamente upprättat. Om er far även efterlämnade andra tillgångar som räcker till för att täcka hennes andel kan ni komma överens om att fastigheten ska falla på er arvslott.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
