Särkullbarns rätt till efterarv samt krav på bouppteckning
Min man var (numera avliden) särkullbarn. Pappan testamenterade en del till hustrun och särkullbarnen (2 st) gjorde ett arvsavstående till änkans förmån. Testamentet skrevs med änkans rätt till fri förfogande. Vi räknade ut att de två särkullbarnen skulle ärva 1/16 del var när änkan gick bort. Nu är änkan avliden och hennes bröstarvingar påstår att de två särkullbarnen är arvslösa. Stämmer detta? Mina barn borde väl ärva sin pappas 16del? De påstår även att en bouppteckning inte behöver göras. Är det inte lag på detta?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).
Särkullbarn har som huvudregel rätt att få ut sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång, detta är en rätt som går före makes rätt att ärva. Detta stadgas i 3 kap 1§ ÄB och av samma bestämmelse framkommer att rätten kan inskränkas om särkullbarnen efterger sin del av arvet.
3 kap 9§ ÄB stadgar vidare att ett särkullbarn som eftergivit sin rätt till arv efter sin förälders bortgång till förmån för den efterlevande maken, har rätt att få ut motsvarande del ur den efterlevande makens bo vid dennes bortgång. Beräkning av andelen görs enligt 3 kap 2§ ÄB. Av vad du anger id in fråga ser jag inga hinder mot att din man skulle ha rätt att få ut sin 1/16 av arvet efter sin far.
Då din man är avliden kommer istället hans barn att enligt den så kallade istadarätten inträda i hans rätt att ta arv. Detta framkommer av 2 kap 1§ ÄB.
Vid ett dödsfall ska en bouppteckning skrivas enligt 20 kap 1§ ÄB och skickas in till Skatteverket. Detta måste göras för annars saknar dödsboet legitimationshandling och det är även av denna det framkommer vem som har rätt att företräda dödsboet i olika frågor. T.ex. krävs det ofta för att banken ska tillhandahålla kontouppgifter och liknande. Läs mer om bouppteckning här.
Hoppas du fått svar på din fråga!
