Särkullbarns rätt till efterarv

2021-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej, Jag försöker hjälp en god vän med en arvsfråga. Två makar är gifta. De har ett gemensamt barn (en son). Mannen har ett särkullebarn (en dotter). Mannen dör. Inget testamente finns. Antag att den totala kvarlåtenskapen i boet är 2 000 000, när mannen dör. Nu dör också det gemensamma barnet (sonen). Kan särkulledottern nu har rätt till något arv efter sin pappa? Gör det någon skillnad om särkulledottern fick sin arvslott eller sin laglott då pappan dog?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att det gemensamma barnet avlidit först efter att arvet efter fadern fördelats. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallas ÄB.

Fördelning av arvet efter den första maken avled

Den efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).

Sonen bör alltså inte ha erhållit sin arvslott när fadern avled utan den ska istället ha tillfallit hans mor eftersom han är deras gemensamma barn. Istället bör sonen ha fått efterarvsrätt efter sin mor. Eftersom dottern är ett särkullbarn ska hon ha fått ut sitt arv direkt, såtillvida att hon inte valt att avstå arvet till förmån för den efterlevande maken. Eftersom inget annat har föreskrivits i testamente så bör hon ha erhållit sin arvslott (3 kap. 1 § första stycket ÄB).

Enligt något som kallas stripalgrundsatsen ska varje gren inom en arvsklass få en lika stor del av kvarlåtenskapen, om inte något annat är föreskrivet i testamente. Dottern och sonen är båda bröstarvingar till mannen och tillhör båda den första arvsklassen, och skulle alltså dela lika på arvet efter fadern (2 kap. 1 § ÄB). Fadern efterlämnade 2 000 000 kr. Dotter bör alltså ha ärvt 1 000 000 kr av dessa omedelbart. Sonens arvslott, det vill säga 1 000 000 kr bör hans moder ha ärvt med fri förfoganderätt, och sonen borde ha fått efterarvsrätt i pengarna.

Fördelning av efterarvet när sonen avlidit

Om sonen sedan avlider innan modern och efterarvet alltså inte har fördelats, ska hans rätt till efterarv i första hans tillfalla hans barn (2 kap. 1 § andra stycket ÄB och 3 kap. 2 § första stycket ÄB). Om sonen inte har några barn ska efterarvet istället tillfalla hans syster som är särkullbarn, oavsett om hon redan fått ut sin arvslott (3 kap. 2 § andra stycket ÄB och prop. 1986/87:1 s. 235).

Sammanfattning

Dottern och sonen ska ha ärvt lika mycket efter sin far. Dottern som är ett särkullbarn bör ha fått sin arvslott direkt, medans modern ärvt sonens arvslott med fri förfoganderätt. Sonen är istället berättigad till efterarv i vad modern ärver. När sonen avlider blir hans barn berättigade till hans efterarv. Om han inte har några barn får systern efterarvet istället.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning

Sophia Engdahl
Fick du svar på din fråga?