Särkullbarns rätt till arv vid förälderns bortgång
Hej
Min mor har tyvärr gått bort. Hon var gift med en ny man. De har inga gemensamma barn men 2 barn var sedan tidigare, dvs särkullbarn. Det finns ett testament som säger att. Punkt 1 i testamentet "mina barn ska få ut sin laglott om jag avlider först". Punkt 2 i testamentet "med beaktande av förordnandet i punkt 1 ska min barn få ut resterande del av sin arvslott efter mig ur NamnXXXXX kvarlåterskap. Min mors man säger att testementet ska vara skrivet på ett sådant sätt att han sitter i "orubbat bo", dvs fri förfogande rätt över arvlotten till särkull barnen. Jag tolkar dock testementet annorlunda, dvs särkull barn får först ut laglotten och sedan resterande del av arvet när min mors man går bort. Hur ska jag tolka testamentet i förhållande till lagen. Lagen säger att om jag får ut laglotten nu, förlorar jag kvarvarande del av arvet.1. Jag anser att jag ska få ut laglotten nu och resterande del av arvet när min mors man går bort, enligt testamentet.? Tolkar jag testemetet korrekt? 2. Gäller testamentet eller "trumpar" lagen testamentet. 3. Förlorar jag halva arvlotten om jag får ut laglotten nu.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis beklagar jag sorgen över din mors bortgång. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn har för rätt till arvet efter din mor. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).
Särkullbarns arvsrätt enligt ÄB
Som regel har barn som inte är makarnas gemensamma, s.k. särkullbarn, rätt att få ut sitt arv direkt i samband med förälderns bortgång enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den andel som ett särkullbarn ärver av föräldern kallas för arvslott men kan genom ett testamente begränsas till att endast bestå av deras laglott och laglotten är enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av arvslotten. Skulle ett testamente kränka särkullbarnens laglott kan man begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).
Fri förfoganderätt och rätt till efterarv
Ett testamente som skriver att arv innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får bruka egendomen med vissa begränsningar, det är inte tillåtet att testamentera bort egendomen eller genom gåva orsaka en väsentlig minskning av sin egendom utan tillbörlig hänsyn till särkullbarnen enligt 3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att särkullbarn vid den efterlevande makens bortgång har rätt till efterarv. Efterarvet är en kvotdel av all egendom som den efterlevande maken efterlämnar vid sin bortgång och kvotdelen motsvarar den andel som efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt i förhållande till dennes totala förmögenhetsmassa vid den första makens dödsfall.
Beräkningsexempel; 30 000 kr ärvdes med fri förfoganderätt och makens totala förmögenhet i samband med första makans dödsfall uppgick till 150 000 kr. Kvotdelen kommer alltså att vara 30 000/150 000 = 20 %.
I sin situation
Enligt reglerna i ÄB har du som särkullbarn rätt till hela ditt arv i samband med din moders bortgång. Av omständigheterna som beskrivs i frågan framgår att hon däremot efterlämnat ett testamente och testamentet gäller före arvsordningen i ÄB så länge denna inte inskränker din rätt till din laglott.
Det är svårt att uttala sig om vad som är en korrekt tolkning av testamentets innehåll men utifrån din beskrivning av innehållet i punkt 1 och 2 tolkar jag att din mammas vilja är att ni ska få ut er laglott nu och att resterande tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Det innebär att du har rätt till din laglott nu och har rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider, vilket är förenligt med lagen som jag har beskrivit ovan.
Hoppas ovanstående besvarar din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en nyfråga!
Vänligen,
