Särkullbarns rätt till arv
A och B är gifta. A har ett särkullbarn och B har ett särkullbarn. A och B-s gemensamma tillgångar är 1 000 000.
Inga testamenten eller äktenskapsförord finns.
1. Hur fördelas pengarna när A dör?
2. Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör?
3. Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn?
4. Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra?
Lawline svarar
Hur fördelas pengarna när A dör?
Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Utgångspunkten är att vid bodelningen ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken). I det här fallet om vi utgår ifrån att det inte finns några skulder eller så så kommer A:s särkullbarn ha rätt att ärva 500.000 kr direkt. Det är alltså A:s andel av giftorättsgodset, det vill säga hälften av 1.000.000 kr, då det som återstår av giftorättsgodset efter att avdrag har gjorts för skulder ska läggas samman och delas lika mellan makarna.
Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör?Om det är så att A:s särkullbarn valde att få ut sitt arv direkt istället på att vänta tills B dog så kommer bara B:s särkullbarn få ärva efter B:s död. B:s särkullbarn kommer då få ärva all kvarlåtenskap efter B då B:s särkullbarn är B:s arvinge (Se 2 kap. 1 § Ärvdabalken) .
3.Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn?I det här fallet kommer det inte påverka något alls. Detta då det är fråga om särkullbarn som dessutom är de enda arvingar efter sina föräldrar och därför har rätt att få ut hela arvet efter sina föräldrar med fri förfoganderätt. Hade varit annorlunda om det hade varit fråga om gemensamma barn. Detta då när det finns gemensamma barn så ärver efterlevande make den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (se 3 kap. 1–2 § Ärvdabalken). Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Det som ett testamente hade gjort i ett sådant fall hade varit att det hade gjort det möjligt för de gemensamma barnen att få ut sitt arv direkt istället för efter den efterlevande makens död.
Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra?Svårt att säga då jag inte vet vad innehållet skulle vara i testamentet. Men generellt kan sägas att enligt lag så får man inte testamentera bort sina bröstarvingars, det vill säga sina barns laglott. Andra arvingar som till exempel syskon och föräldrar går att göra arvlösa genom testamente. Med laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingen (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Så oavsett om A och B väljer att testamentera till varandra med fri förfoganderätt eller med full äganderätt så har den avlidnes särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt, vilket i det här fallet blir 250.000 kr, det vill säga hälften av vad han eller hon hade haft rätt till enligt lag vilket hade varit 500.000 kr.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss
Vänligen
