Särkullbarns rätt till arv
Hej,
jag är så kallat särkullebarn till min far som var gift och har gått bort. De har barn gemensamt.
Han ägde en lägenhet som hon bor kvar i. När de gjorde bouppteckningen så skrev de att frun ägde halva värdet. Blir inte det fel då hon ska även ha halva värdet efter arvskiftet eller bodelningen. Alltså ex. 2 miljoner värde på lägenhet som blir till 1 miljon i tillgångar till min far(dödsbo) sen ska frun ha halva av de också i själva arvsskiftet?
Sen undrar jag även om man räknar värdet på tillgångar från bouppteckningen när vi gör arvskiftet även om det går ett år emellan? Annars kan tillgångar ha förbrukats under tiden som gått emellan.
Mvh
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det är äktenskapsbalken (ÄktB) (1987:230) som reglerar frågor gällande äktenskap och ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv. När ett äktenskap upphör så ska en bodelning ske. I en bodelning så ska all egendom som är giftorättsgods beaktas. Vad som menas med giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Med enskild egendom menas däremot egendom som t.ex. genom ett äktenskapsförord anses vara endast den ena makens egendom (ÄktB 7 kap. 2 §). I detta fall så tolkar jag det som att din far och hans fru ägde hälften av lägenheten, vilket innebär att hela lägenheten har beaktats vid bodelningen. Det finns dock ofta annan egendom som också ska beaktas, men för att göra exemplet lättare så utgår jag från att det endast fanns en lägenhet som beaktades vid bodelningen. Det innebär att båda har rätt till hälften av lägenheten (dvs. 1 000 000 kr som i ditt exempel). Efter att bodelningen har skett så är alltså din fars kvarlåtenskap 1 000 000 kr. Då din far var gift och hade barn med den efterlevande frun så har den efterlevande frun rätt att ärva de gemensamma barnens arvslott med fri förfoganderätt. Det innebär att hon inte kan testamentera bort eller ge bort denna andel. Detta spelar dock ingen roll för dig, eftersom särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast efter att föräldern har avlidit (ÄB 3 kap. 1 §). Du kan dock även besluta att avstå från ditt arv och få ditt arv först när din fars efterlevande fru har avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Jag utgår från att din far och efterlevande maken hade två barn, vilket innebär att du ska alltså ha rätt till en tredjedel av 1 000 000 kr, vilket är ca. 333 333 kr. Värdet av ditt arv ska vara så nära arvsskiftet som möjligt, vilket innebär att man i detta fall ska utgå från värdet på 1 000 000 kr. Din fars efterlevande make har alltså rätt till halva fastigheten genom bodelningen och kommer dessutom att ärva de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt.
Sammanfattning:
Ett särkullbarn har alltid rätt att ärva sin förälder genast efter att den avlidit. Om någon är gift när den avlider och har barn med den efterlevande maken så kommer de gemensamma barnen att ärva först när den efterlevande maken har avlidit.
Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.
