Särkullbarns arvsrätt vid dödsfall
Jag och min fru har en gemensam son som är 22 år. Min fru har en dotter som är 39 år från ett tidigare förhållande.
Om min fru avlider före mig, kan hennes dotter då göra anspråk på något arv eller är jag skyddad tack vare att vi är gifta?
Ulf
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Om din fru avlider så kommer era tillgångar delas upp mellan er vilket kallas bodelning. Väldigt förenklat innebär det att man man lägger ihop och delar upp era tillgångar så att ni får hälften av tillgångarna var. Det din fru då har rätt till kallas hennes kvarlåtenskap. När ni sen har delat upp era gemensamma tillgångar mellan er är huvudregeln när två personer är gifta är att den efterlevande maken ärver den avlidnes andel i boet vilket då är hälften av det som finns kvar (kvarlåtenskapen) enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB).
Din frus kvarlåtenskap ärver du med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda pengarna men inte testamentera bort dem. Det finns dock ett undantag vilket gäller i ditt fall. När en person som avlider har ett barn från ett tidigare förhållande (s.k. särkullbarn) har denne rätt att få ut sitt arv direkt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarnet kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB men det är upp till särkullbarnet om den vill göra det.
Inget testamente
Hur stort arv särkullbarnet får kan dock regleras till viss del beroende på om det finns testamente eller inte. Om inget testamente finns har särkullbarnet rätt till sin arvslott. Vid bodelning vid anledning av ett dödsfall utgörs arvslotten av den kvarlåtenskap din fru efterlämnat delat på antalet barn som är hennes. Detta kan visas med ett exempel. Om du har 40 000 kr och din fru 60 000 kr när hon avlider så läggs dessa summor ihop och delas lika vid en bodelning (40 000 + 60 000 = 100 000 kr). 100 000/2 = 50 000. Ni får då alltså 50 000 kr var i bodelningen. Om din fru då har två barn (ett gemensamt och ett från tidigare förhållande) har dom rätt att dela på hennes 50 000 kr dvs. 25 000 kr var. Särkullbarnet har rätt att få ut sin arvslott (25 000 kr) direkt medan ert gemensamma barn får vänta på sitt arv till du avlider.
Om testamente finns
Om det istället finns ett testamente där din fru exempelvis har testamenterat sina pengar till dig har särkullbarnet endast rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Om vi tar ett liknande exempel som ovan att du har 40 000 kr och din fru 60 000 kr och det vid bodelning blir 50 000 kr till dig och din fru vardera har särkullbarnet endast rätt till 12 500 kr. Arvslotten utgörs av 25 000 precis som i förra exemplet då din fru har två barn men eftersom din fru har testamenterat bort sitt arv har särkullbarnet endast rätt till sin laglott dvs. 25 000/2 = 12 500 kr.
Sammanfattning
Särkullbarnet (din frus dotter) har alltså rätt till arv oavsett om din fru avlider före dig. Beroende på utformningen av eventuellt testamente så har särkullbarnet antingen rätt att få ut sin laglott eller sin arvslott. Särkullbarnet har dock möjlighet att avstå arvet till förmån för dig.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
