Särkullbarns arvsrätt i förhållande till efterlevande maka
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Bestämmelser om bodelning med anledning av en makes död finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Bodelning
När ett äktenskap upplöses, t.ex. genom den ena makens död, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (se 9 kap. 1 § ÄktB). Bodelningen innebär att värdet av makarnas egendom läggs samman och delas lika mellan makarna (se 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB). Fördelningen av makarnas egendom påverkas bland annat av hur stora skulder makarna har (se 11 kap. 2 § ÄktB) och om det finns s.k. enskild egendom som inte ska ingå i bodelningen (se 7 kap. 1-2 §§ och 10 kap. 1 § ÄktB).
Det ovan nämnda innebär att också värdet av bostadsrätten ingår i en framtida bodelning mellan din far och hans nya fru, även om din far före bodelningen är ensam ägare till densamma. Skulle bostadsrätten utgöra enskild egendom, t.ex. genom ett äktenskapsförord, ska den emellertid undantas. En annan sak är att den efterlevande maken i vilket fall oftast har rätt att ta över den gemensamma bostaden (övertaganderätt), eftersom den efterlevande maken naturligtvis är den som bäst behöver bostaden vid den andre makens död (se 11 kap. 8 § ÄktB). Om den efterlevande maken utnyttjar sin rätt att överta den gemensamma bostaden, måste den döde makens sida ersättas i motsvarande mån (se närmare 11 kap. 10 § ÄktB).
Särkullbarns arvsrätt
Det som blir kvar efter bodelningen utgör den döde makens kvarlåtenskap. Utgångspunkten är att kvarlåtenskapen efter den döde maken tillfaller den efterlevande maken. Om den avlidna maken har så kallade särkullbarn, det vill säga barn med någon annan än den efterlevande maken, har de barnen emellertid rätt att få ut sitt arv direkt. Har den avlidna maken endast särkullbarn och inga gemensamma barn med den efterlevande maken, innebär det att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla särkullbarnen (se 3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnen kan dock vänta med att plocka ut sitt arv till dess att den efterlevande maken också dör (se 3 kap. 9 § ÄB).
Det ovan nämnda innebär att utgångspunkten är att ni syskon från ett tidigare äktenskap ärver 100 % av er fars kvarlåtenskap redan vid er fars död. Observera dock att arvet efter er far fördelas först efter bodelningen.
Basbeloppsregeln
Det har införts en särskild skyddsregel i ÄB för att den efterlevande maken inte ska försättas i en alltför utsatt situation efter den andra makens död. Enligt den s.k. basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB har en efterlevande make följaktligen alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den döde maken få egendom till ett så stort värde att den, tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom, motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (vilket motsvarar 177 200 kronor år 2016). I det fall basbeloppsregeln används, har den döde makens arvingar efterarvsrätt i den del av kvarlåtenskapen som den efterlevande makan plockar ut. Efterarvsrätten innebär att den först avlidna makens arvingar får ut sitt arv först när den andra maken avlider.
Sammanfattning
Om er far dör är utgångspunkten att ni syskon ärver 100 % av kvarlåtenskapen efter honom. Observera dock att bodelning först ska ske mellan er far och hans efterlevande maka. I det fall den efterlevande makan efter bodelningen inte har egendom som når upp till fyra prisbasbelopp, har den efterlevande makan rätt att plocka ut en motsvarande summa ur er fars kvarlåtenskap. Först när den efterlevande makan dör har ni i så fall rätt att få ut den sista delen av kvarlåtenskapen efter er far.
Med vänliga hälsningar
