Särkullbarns arvsrätt efter faderns hustru

Question

Min mor och far skiljs 1960. Min syster och jag bor kvar hos vår mor.

Min far gifter om sig med ny kvinna, I, som är barnlös. Äktenskapet blir barnlöst.

Min syster och jag har lite kontakt med dem.

Far avlider 1995. I, min syster och jag deltar i bouppteckningen.

Min syster avlider 2014 och efterlämnar man och två döttrar.

I, min fars änka, avlider i januari 2018. Konstaterat genom dödsannons. Ingen kontakt.

Samtalar med undrande vän.

Varför kallades inte jag som son och min systers döttrar till bouppteckning? Vi är väl särkullbarn och i någon mån arvtagare efter I? Kan I ha testamenterat bort all kvarlåtenskap till hennes släktingar?

Har några rättsliga fel begåtts?

Undrar med vänlig hälsning.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer i mitt svar att hänvisa till ärvdabalkens regler, du hittar dem här.

Legala arvsordningen

När en person har avlidit och det inte finns något testamente gäller den s.k. legala arvsordningen. Denna föreskriver en arvsordning i tre steg:

barn till den avlidne (bröstarvingar), här ingår inte särkullbarn föräldrar, syskon och syskonbarn far- och morföräldrar, faster, moster, farbror, morbror

Det är först när det inte finns någon i den första kategorin som man kan gå vidare till nästa. Några personer utöver de ovan nämnda har inte rätt att ärva enligt den legala arvsordningen. Finns det inga legala arvingar och inte heller något testamente, går kvarlåtenskapen till den Allmänna Arvsfonden. (se 2 kap 1-4 §§ och 5 kap 1 § ärvdabalken)

Är den avlidne gift kan ordningen bli annorlunda. Då har den efterlevande maken rätt att ärva före deras gemensamma barn. Är barnen istället den efterlevande makens särkullbarn har denne enbart rätt till arv om särkullbarnen väljer att avstå från att få ut arvet direkt. Särkullbarnen får då rätt till sin del av förälderns kvarlåtenskap efter det att även den efterlevande maken har avlidit. Har den efterlevande maken genom bodelningen inte fått egendom av ett värde av fyra prisbasbelopp, har denne alltid rätt att få så mycket som krävs för att nå upp till den summan ur kvarlåtenskapen. (se 3 kap 1, 2 och 9 §§ ärvdabalken, observera att det är prisbasbeloppet 1995 då er far avled som avses)

Er arvsrätt kan bestå i en efterarvsrätt

I detta fall var du och din syster bröstarvingar till er far. När han avled hade ni rätt att att få ut ert arv från honom direkt eftersom ni inte var din fars och hans hustrus gemensamma barn. Så länge du och din syster inte valde att avstå från detta till förmån för hans hustru, har du och dina syskonbarn ingen efterarvsrätt ur hennes kvarlåtenskap. Finns ni inte heller med som arvtagare i ett testamente, kommer ni därför inte att kallas till bouppteckningen. Valde ni däremot att avstå från att få ut ert arv direkt har ni rätt att få en viss del av hustruns kvarlåtenskap för att på så sätt få det arv ni hade rätt till efter din fars bortgång. Ni borde i sådant fall ha kallats till bouppteckningen efter er fars hustru.

Hustruns rätt att testamentera bort sin egendom

Om ni inte har någon efterarvsrätt i hustruns kvarlåtenskap har det stått henne fritt att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. Även sådant hon fick genom bodelningen efter din fars bortgång. Detta eftersom hon då har full äganderätt till all sin egendom, vilket innebär att hon får göra precis vad hon vill med den. Har ni däremot efterarvsrätt i hennes kvarlåtenskap har hon inte haft rätt att testamentera bort den del av sin egendom som hon fick genom att ni avstod från att få ut er fars arv direkt. Detta på grund av att hon enbart har fri förfoganderätt till den egendom, vilket innebär att hon får göra vad hon vill med egendomen men inte testamentera bort den. (se 3 kap 2 § 1 st sista meningen ärvdabalken)

Sammanfattning

Du och dina syskonbarn, som tagit din systers plats i den legala arvsordningen, är inte bröstarvingar till din fars hustru och har därför ingen rätt att ärva henne. Det har då även varit möjligt för hustrun att testamentera bort hela sin egendom. Valde du och din syster dock att avstå från att ta ut arvet från er far direkt, har du och dina syskonbarn efterarvsrätt i hustruns egendom. Ni har då rätt att få en viss del av hennes kvarlåtenskap för att på så sätt till slut få ut arvet från din far. Hustrun har då inte haft rätt att testamentera bort den delen som ni har rätt att få efter hennes bortgång.

Min bedömning är att det har skett ett rättsligt fel i det fall att ni har efterarvsrätt i hustruns kvarlåtenskap. Ni skulle då ha blivit kallade till bouppteckningen. I det fall att ni inte har någon efterarvsrätt, har inget rättsligt fel begåtts.

Hoppas du har fått svar på dina frågor! Vill du ha ytterligare hjälp kring detta är du varmt välkommen att boka tid hos vår juristbyrå, det kan du göra här.

Med vänliga hälsningar,