Särkullbarns arvsrätt
Hej,
Jag är ett särkullsbarn, min far har en ny fru och tillsammans har de 2st gemensamma barn.
Säg att de tillsammans har tillgångar på 1 000 000 för enkelhetens skull.
Hur skulle ett eventuellt arv se ut för min del som särkullsbarn? hur mycket av deras tillgångar tillfaller mig?
alternativ 1 då min far skulle avlida först och alternativ 2 då hans fru skulle avlida först.
Lawline svarar
Du är bröstarvinge till din far. Det ger dig rätt att dela arvet efter honom lika med din fars andra barn enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637). Jag förstår det som att din far har sammanlagt tre barn. Era respektive arvslotter består således av en tredjedel var av din fars kvarlåtenskap.
Eftersom din far är gift har hans fru rätt att ärva honom, 3 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637). Här finns en skillnad mellan dig som är särkullbarn och din fars andra barn, som han har tillsammans med sin fru. Din fars fru ärver inte före dig, men hon ärver före sina egna barn. Om din far avlider får du alltså ut din arvslott direkt, men de barn din far har tillsammans med sin fru får inte ärva förrän frun avlider.
Hur stor arvslotten är beror på hur stora tillgångar din far har. Du anger hypotetiskt i din fråga att din far och hans fru har 1 000 000 kr tillsammans. För enkelhetens skull kan du tänka dig att din far äger hälften av den hypotetiska summan, alltså 500 000 kr. Din arvslott blir då 500 000/3. En verklig beräkning av din fars andel av makarnas tillgångar fastställs genom så kallad bodelning. Bodelning äger rum när ett äktenskap upplöses, vilket sker genom den ena makens död eller genom skilsmässa, 1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (1987:230).
Det finns ett undantag från regeln om att din fars fru inte ärver före dig. Du kan enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken (1958:637) välja att avstå ditt arv till förmån för din fars fru. Detta innebär inte att du avstår din rätt att ärva för alltid, utan att du väntar med att ärva till dess att frun avlidit. När frun avlider ska en viss andel av hennes bo, det vill säga hennes tillgångar, tillfalla din fars arvingar, 3 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637). Detta kallas för efterarv.
Hur stor andel av boet som går till efterarv beror på hur stor andel arvet efter din far utgjorde av fruns sammanlagda tillgångar vid tillfället då hon fick arvet. Denna andel av fruns kvarlåtenskap ska alltså tillfalla dig och din fars andra barn genom efterarv. I enlighet med vad som sagts ovan är ni alla bröstarvingar till din far och ska dela lika på arvet. Ni får alltså en tredjedel var av efterarvet. Fruns barn får sedan dela på resten av kvarlåtenskapen eftersom de är bröstarvingar till henne. Eftersom efterarv utgörs av en viss andel av kvarlåtenskapen och inte av en på förhand bestämd summa, kan det vara så att värdet på din din efterarvslott är mindre eller större än om du utfått ditt arv direkt efter att din far avlidit.
Du har ingen arvsrätt efter din fars fru. Låt säga att din fars fru avlider först. Bröstarvingar till frun är hennes barn. Din far har rätt att ärva sin fru före deras gemensamma barn. När din far sedan avlider har deras gemensamma barn rätt till efterarv efter sin mor (storleken beror, i enlighet med vad som sagts ovan, på hur stor andel din fars arv efter sin fru utgjorde av hans totala tillgångar vid tillfället då han fick arvet). Resten av tillgångarna delas lika mellan dig och de gemensamma barnen eftersom ni alla tre är bröstarvingar till din far.
