Särkullbarns arvsrätt
Hej
Min mor gick bort nyligen och jag håller på med bouppteckningen. Jag är ett särkullbarn till min bortgångne mor. Min mor var gift med min styvfar och fick tre barn med honom. Min styvfar lever fortfarande och det är honom jag hjälper med bouppteckningen efter min mor. Det finns inga testamenten eller andra avtal om enskild egendom upprättade. Min fråga blir följande; Ärver jag som särkullbarn min mors bodelningslott d.v.s halva delen av boet? Kan min styvfar inte kräva något mer än att han skall ha 4 basbelopp totalt av vad som finns kvar sedan boet delas.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du som särkullbarn ärver när din mor har gått bort, samt vilka möjligheter efterlevande make har att ta del av din mors halva av bodelningen. Jag förstår förutsättningarna som att det finns en efterlevande make (din styvfar) och att all deras egendom var gemensam (giftorättsgods, det finns således ingen enskild egendom eller något äktenskapsförord) samt att din mor inte efterlämnade något testamente. Jag kommer i det följande redogöra för vad som gäller för det scenariot. Är du enbart ute efter en snabb överblick finns ett sammanfattande stycke i slutet.
Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB).
Vad ärver särkullbarn?
När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Eftersom all egendom i situationen du beskriver utgör giftorättsgods kommer den att delas lika mellan dem efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB).
Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken, men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Den arvslott som då går att utkräva är således din mors halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din mor enligt vad du har beskrivit hade totalt fyra barn består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan.
Som särkullbarn har du emellertid även möjligheten att avstå denna rätt till förmån för den efterlevande styvfadern. Om du skulle välja att avstå ditt arv på detta sätt har du istället rätt att kräva ut ditt arv när den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ÄB).
Efterlevande makes rätt
Din efterlevande styvfar har emellertid alltid rätt att ur din mors kvarlåtenskap få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med hans bodelningshalva motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär således att om värdet på din styvfars halva ifrån bodelningen understiger fyra gånger prisbasbeloppet, har han rätt att ur din mors bodelningshalva, så långt det räcker, få så mycket att hans totala egendom utgör ett värde på fyra gånger prisbasbeloppet. Denna rätt trumfar alltså din rätt som särkullbarn att få ut din arvslott vid den första makens frånfälle.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har du som särkullbarn rätt att kräva din arvslott direkt när din mor har gått bort. Du behöver således inte vänta på den efterlevande makens dödsfall för detta. Den del du ärver (din arvslott) utgörs av din mors halva från bodelningen, delat i antalet arvsberättigade. Eftersom din mor totalt hade fyra barn, består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan.
Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ur den första makens kvarlåtenskap, så långt det räcker, få egendom som tillsammans med hans halva från bodelningen utgör ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet.
Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!
Med vänliga hälsningar,
