Särkullbarns arvsrätt
Hej!
Fråga från min särbo. Gift ung, skild och har tre barn med mannen hon skiljts från. Omgift senare med en man som hade ett barn. Mannen avled för några år sedan. Vid arvskiftet efter honom erhöll mannens dotter sin laglott, men avstod från resten av arvet 1/4. Frågan från min särbo är, att när hon avlider har då särkullbarnet arvsrätt efter henne. Om det är så och det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet efter henne är då hennes tre barn betalningsskyldiga till särkullbarnet.
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom din fråga berör arvsrätt, hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess bestämmelser. Jag tolkar det på dig som att maken inte hade skrivit något testamente, utan att hans barn är ensam arvtagare. Jag har detta som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar.
Angående laglott
Genom ett testamente kan en arvlåtare sätta den arvsordning som finns i ÄB åt sidan och själv bestämma hur arvet ska fördelas. Begreppet laglott aktualiseras då den avlidne har skrivit ett testamente. Kortfattat innebär laglott att den som enligt arvsordningen i ÄB skulle ha fått arv, men förlorar arvsrätten i och med ett testamente, har rätt att efter begäran erhålla halva arvslotten (7 kap. 1 och 3 §§ ÄB). Laglott är således arvtagarens rätt att begära ut halva sin arvslott, då arvet testamenterats bort.
Makars arvsrätt och särkullbarn
Huvudregeln då ena maken avlider är att den andra maken erhåller arvet före sina gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan avlider erhåller makarnas gemensamma barn arvet som finns kvar, både efter den först avlidna och efter den sist avlidna maken (3 kap. 1 § ÄB).
I en situation då ena maken går bort och makarna inte har några gemensamma barn men det finns särkullbarn efter den avlidne, är huvudregeln att den efterlevande maken inte ärver någonting och särkullbarnet ärver allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå sin rätt till förmån för efterlevande make (3 kap. 1 och 9 §§ ÄB). Jag tolkar det som att det är vad som har skett i detta fall.
Fri förfoganderätt
Den andel som särkullbarnet har avstått till fördel för den efterlevande maken erhåller denne med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan förbruka kapital, avyttra och ge bort egendom. Dock får efterlevande make inte testamentera bort den kvotdel av andelen som innehas med fri förfoganderätt.
Särkullbarns rätt till arv vid efterlevande makes bortgång
När ett särkullbarn har avstått arvet till fördel för den efterlevande maken blir särkullbarnet istället berättigad att ärva sin förälder vid den efterlevande makens bortgång (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). När någon ärver den först avlidne efter den efterlevandes bortgång kallas för efterarv. Vid den efterlevande makens bortgång räknas först ut vilken andel som särkullbarnet ska erhålla efter sin förälder (den andel som den efterlevande maken tidigare erhöll med fri förfoganderätt). Sedan räknas arvet efter den efterlevande maken ut.
Inga pengar i dödsboet
I ett scenario då det inte finns några tillgångar i dödsboet blir inte den efterlevande makens barn betalningsskyldiga till särkullbarnet. Som tidigare nämnt innehas andelen som särkullbarnet avstår till fördel för efterlevande make med fri förfoganderätt, och kan alltså både växa och minska.
I detta fall
Jag förstår det som att särkullbarnet har avstått en del av arvet till fördel för din särbo. Vid din särbos bortgång har således särkullbarnet rätt att erhålla den kvotdel av andelen som din särbo innehar med fri förfoganderätt av tillgångarna i dödsboet. När särkullbarnets andel har räknats ut och fråntagits, fördelas arvet efter din särbo mellan arvtagarna som i detta fall är särbons tre barn (2 kap. 1 § ÄB). Din särbos barn kommer inte att bli betalningsskyldiga till särkullbarnet om det inte finns tillgångar i dödsboet.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
