Särkullbarns arvsrätt

FRÅGA
Jag och min man har två barn vardera. Om tex jag dör, ärver då mina barn hälften och min man hälften? Eller tar man först bort hälften som redan är min mans och ärver det som är sen på min halva? Vilket skulle innebära att mina barn ärver hälften av det som är mitt och min man andra hälften.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om jag förstår dig rätt har du och din man två barn vardera från tidigare förhållande/äktenskap, så kallade särkullbarn. Jag ska gå igenom tillämpliga lagrum i Ärvdabalken och Äktenskapsbalken för att försöka göra det så tydligt som möjligt.

Bodelning med anledning av makes dödsfall

När ett äktenskap upplöses ska bodelning göras innan ett arvskifte kan ske, 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 23 kap. 1 § Ärvdabalken. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i de egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade, 9 kap. 2 § Äktenskapsbalken. En bodelning ska alltså göras mellan den efterlevande maken och dödsboet. Här finns dock ett undantag i 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken som utgör en jämkningsregel. Den efterlevande maken kan begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods. Det får till följd att någon egentlig bodelning inte görs. I det här fallet får man göra en fiktiv bodelning för att reda ut egendomsförhållandena.

Makars arvsrätt

Äkta makar har arvsrätt efter varandra, det framgår av 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Det innebär att den efterlevande maken ärver den först avlidnes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man fritt får förfoga över egendomen, ge bort den men inte testamentera bort den. I samma bestämmelse sägs dock att bröstarvingar som inte är den efterlevande makens bröstarvingar (dvs. särkullbarn) har rätt att få ut sin arvslott direkt.

Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ur kvarlåtenskapen från bodelningen behålla egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp (totalt 182 000 kr enligt 2018 års prisbasbelopp), 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Detta kallas för basbeloppsregeln och är till för att skydda den efterlevande maken. Vi tar ett exempel för att göra det hela tydligare.

Exempel

Vi tänker oss att du respektive din man har enskild egendom till ett värde av 100 000 kr vardera. Vidare har ni 200 000 kr i giftorättsgods vardera. Vi tänker oss att en bodelning görs, den efterlevande maken begär inte jämkning. Det totala giftorättsgodset uppgår till 400 000 kr, det ska delas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. Resultatet av bodelningen blir alltså att den efterlevande maken respektive dödsboet erhåller 200 000 kr vardera. Dina/dödsboets 200 000 kr ska fördelas på dina barn eftersom särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt. Eftersom det finns två barn delar de lika och tar 100 000 kr var. De har då fått ut sitt arv direkt och kommer inte att ha någon efterarvsrätt till din man.

Vi kan här observera att din man efter bodelningen skulle ha egendom till ett värde av 300 000 kr (200 000 kr + 100 000 kr) och basbeloppsregeln behöver inte aktualiseras.

Sammanfattning

För att ge ett konkret svar på din fråga så kan man se det som att din mans halva tas bort och att dina barn sedan ärver din halva. Detta eftersom en bodelning görs där ni delar lika på giftorättsgodset, förutsatt att inget äktenskapsförord finns och att jämkning inte begärs. Det som sedan tillhör dig/dödsboet fördelas på dina arvingar.

Hoppas att jag redde ut dina funderingar, tveka inte att höra av dig igen om något är oklart!

Vänligen,

Alex Skepastianos
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?