Särkullbarns arvsrätt
Hej,
Jag är ett s.k särkullbarn, född -66. Min pappa har aldrig varit med i bilden, men är kvar i livet. Min mamma gifte sig när jag var sju år med en man och de fick två gemensamma söner. I oktober -16 gick min mamma hastigt bort och lämnade vad jag vet inget direkt efter sig. De bodde i ett hus som de tog över efter min styvfars föräldrar och jag tror det är det enda av värde de har/hade.
Nu till min fråga, hur kan jag beräkna hur stort mitt arv är? Om man använder ett exempel på 100 000 kr, hur räknar jag ut min del? Jag vill inte sätta min styvfar i en finansiell kris men skulle vilja ha pengar för att i min tur hjälpa mina barn.
Jag har själv en sjukdom som gör att jag kan gå bort före min styvfar, och om jag skulle vänta med att ta ut mitt arv, går min andel till mina barn då? Och om jag väntar med att ta ut min andel, säg t ex 20 000, är jag då "garanterad" den summan eller kan min styvfar ta slut på alltihop?
Tack för er hjälp!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler om arv och bodelning som är relevanta för din fråga finner du i ärvdabalken och äktenskapsbalken.
Äganderättsfrågan
Avgörande för hur stort ditt arv kommer att bli beror i första hand på om din mamma och din styvfar tillsammans ägde huset eller om din styvfar ägde huset ensam. Vid en makes död sker nämligen en bodelning i enlighet med äktenskapsbalken 11 kap. Utgångspunkten är här enligt äktenskapsbalken 11 kap. 3 § att din mor och din styvfars giftorättsgods med avdrag för skulder ska läggas samman och delas lika. Detta följer av äktenskapsbalken 11 kap. 3 §. Giftorättsgods definieras i äktenskapsbalken 7 kap. 1 § såsom: ”En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom”. Vad som utgör enskild egendom finner du i äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. Vanligast är att ett äktenskapsförord upprättats vari viss egendom gjorts till enskild.
Om vi antar att din styvfar ägde hela huset, att detta var giftorättsgods och att din mor saknade egendom av värde samt att huset var obelånat så ska således värdet av huset tex. 100 000 kr delas lika mellan din mor och din styvfar. Din mors kvarlåtenskap blir i så fall 100 000 kr/2= 50 000kr. Om din styvpappa såsom i exemplet skulle ha ägt hela fastigheten kan han dock välja att någon uppdelning inte ska ske, vilket han har rätt till enligt äktenskapsbalken 12 kap. 2 §. Detta skulle medföra att din styvfar fortsätter att äga hela huset.
Det är därför av största vikt att du får klart för dig om din mor var samägare till huset eller om din styvfar kommer att avstå från att utnyttja möjligheten i äktenskapsbalken 12 kap. 2 §.
Beräkning av din arvslott
Om din mamma var samägare eller om din styvfar väljer att avstå från att utnyttja sin möjlighet i äktenskapsbalken 12 kap. 2 § kommer din mors kvarlåtenskap att vara 50 000 kr. Kvarlåtenskapen ska enligt ärvdabalken 2:1 fördelas lika mellan dig och dina syskon. Detta innebär att din rätt till arv kommer att vara 50 000 kr/3= ca 16 666 kr. Denna andel har du i egenskap av särkullbarn rätt att få ut direkt efter din mors död, vilket följer av ärvdabalken 3 kap. 1 §.
Om du väljer att avstå från ditt arv
Du kan enligt ärvdabalken 3 kap. 9 § istället välja att vänta med att ta ut ditt arv tills din styvfar avlider. Om du skulle avlida före honom kommer dina barn enligt ärvdabalken 2:1 ha rätt till arvslotten istället. Om du väljer att göra detta kommer din styvfar att överta ett värde motsvarande 16 666 kr med fri förfoganderätt enligt ärvdabalken 3 kap. 2 §. Innebörden av att någon övertar ett värde med fri förfoganderätt är att denne under sin levnadstid fritt kan använda detta värde hur som helst. Din styvfar kan till exempel sälja huset och använda pengarna från försäljningen på resor och dylikt. Han kan dock inte med bindande verkan testamentera bort din rätt till efterarv, vilket följer av ärvdabalken 3 kap. 2 §. Din rätt till efterarv kommer enligt ärvdabalken 3 kap. 2 § att utgöra en kvotdel av din styvfars totala förmögenhet vid hans död. Denna kvotdel bestäms av: arvslotten som du avstått/ din styvfars totala förmögenhetsmassa. I exemplet hade du rätt till ett arv motsvarande ett värde på 16 666 kr. Om din styvfars totala förmögenhet skulle varit 100 000 kr vid din mors död kommer din kvotdel således att utgöra 16 666 kr/100 000 kr= 1/6. Denna kvotdel kan både öka och minska i värde. Om din styvfar vid sin död har en förmögenhetsmassa värd 200 000 kr kommer din rätt till arv att utgöra 200 000 kr * 1/6 = ca 33 333 kr. Om hans förmögenhet däremot skulle minska till 50 000 kr kommer din rätt i motsvarande mån att minska till 50 000 kr *1/6 = 8 333 kr. Det är därför ingen garanti, om du väljer att vänta med din rätt till arv, att du kommer att få ut den summa som du skulle ha fått ut om du istället tog ut din arvslott direkt.
Om du skulle välja att göra detta är det särskilt viktigt att du tydligt anger att du avstår från arvet på det sätt som lagtexten i ärvdabalken 3 kap. 9 § anger. Nämligen att du avstår från ditt arv efter din mor till förmån för din styvfar. Om du inte gör detta finns det risk att du förlorar din rätt till efterarv vid din styvfars död.
Hoppas du fick svar på dina frågor!
Mvh
