Särkullbarns anspråk på laglott

Question

Min man J och jag har varit gifta sedan 1995. Vi har inga gemensamma barn, men J har tre barn och jag har två barn. J fick en sommarstuga i gåva 1989 som enskild egendom av sina föräldrar. Taxeringsvärdet var då 124.000 kr. Båda föräldrarna är nu döda.

2010 flyttade vi ut till sommarstugan och byggde samtidigt ut och renoverade den. Kostnaden för detta bekostades till största delen med gemensamma lån. Jag betalar hälften av alla kostnader för huset.

Idag är huset värt c:a 3,5 mkr.

2010 skänkte J 1% av huset till mig, för att vi båda skulle kunna göra Rotavdrag. Samtidigt skrev vi ett testamente med följande ordalydelse:

”Undertecknade makar bestämmer härmed att den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt få hela den avlidnes kvarlåtenskap. Vi är medvetna om att våra särkullbarn har rätt att begära ut sin laglott redan vid förälderns död, men vi vill gärna att de väntar tills vi båda är döda. Efter bådas död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag.”

Vi har även äktenskapsförord som reglerar vad som ska ske vid en eventuell skilsmässa.

J vill inte ta bort förordnandet om enskild egendom då han säger att hans föräldrar inte ville att sommarstugan skulle försvinna från familjen om han skilde sig.

Min fråga är nu: Kan testamentet räcka så att jag ärver huset om J går bort före mig? Jag oroar mig för att J barn ska göra anspråk på huset så att jag blir av med det och med de pengar som jag lagt ned?

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Inledningsvis vill jag bara förtydliga angående begreppen enskild egendom, giftorättsgods och äganderätt. Att något är enskild egendom eller giftorättsgods har inget att göra med själva äganderätten, dessa två måste hållas isär. Att något är enskild egendom innebär enbart att denna egendom inte ska ingå i en bodelning.

Äktenskaps upphörande med anledning av makes bortgång

När ett äktenskap upplöses, exempelvis genom att ena maken avlider, så ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Detta följer av 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). I denna bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB och enligt 7 kap. 1 § ÄktB är all egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. I detta fall så är sommarstugan enskild egendom eftersom J har fått den i gåva med villkoret att den ska vara hans enskilda, 7 kap. 2 § 1 st. 2 p. ÄktB, varför den således inte ska vara med i bodelningen.

Ifall J skulle gå bort före dig så ska alltså först och främst en bodelning ske, i denna bodelning ska allt ert giftorättsgods ingå. Detta totala giftorättsgods från både dig och J ska sedan delas lika mellan er. Det du erhåller genom bodelningen kommer du äga med full äganderätt, vilket innebär att du kan göra vad du vill med egendomen; använda det, spara det, testamentera bort det, ge bort det i gåva osv. Det som tillfaller J's sida tillfaller då dödsboet och tillsammans med J's enskilda egendom utgör detta hans kvarlåtenskap.

Eftersom sommarstugan var enskild egendom så ska den helt hållas utanför bodelningen. Efter bodelningen så kommer du fortfarande att äga 1 % av sommarstugan och J kommer fortfarande att äga 99 %. Att den är enskild egendom innebär bara att den inte ingår i bodelningen, själva äganderätten har inte förändrats enbart pga. klassificeringen till enskild egendom.

Arvet efter J

Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) och även enligt testamentet så ska J's kvarlåtenskap tillfalla dig som efterlevande maka med fri förfoganderätt, vilket innebär att du i princip kan använda egendomen som du vill men du får exempelvis inte testamentera bort den. I detta scenario så kommer du alltså erhålla sommarstugan och få bo kvar i den tills du sedermera går bort. J's bröstarvingar har då rätt till s.k. efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB vilket innebär att när du går bort så har de först rätt till arvet från J från din kvarlåtenskap innan det fördelas mellan dina arvingar.

Dock kan J's bröstarvingar, precis som du säger kräva ut sin laglott direkt när J går bort. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Om vi säger att J's kvarlåtenskap uppgår till x kr så ska hans tre barn dela lika på x/2 kr.

Frågan är då ifall J's barn kommer kräva ut sin laglott, kommer de då ha rätt att kräva att få sommarstugan? Testamentet stadgar visserligen att den efterlevande maken ska med fri förfoganderätt få den avlidne makens kvarlåtenskap, men detta får inte inskränka på bröstarvingarnas lagliga rätt att ärva sin laglott.

Om exempelvis J's kvarlåtenskap uppgår till 5 mkr och sommarstugan är värt 3,5 mkr så utgörs laglotten av hälften av arvslotten på 5 mkr = 2,5 mkr, vilket J's tre barn ska dela lika på. Om du då istället för att ge barnen egendom från J's kvarlåtenskap ger dem ett penningbelopp/annan egendom som motsvarar 2,5 mkr totalt så utgör detta inget problem. Laglotten avser inte någon specifik egendom utan bara hälften av arvslotten. Men däremot om du inte har möjlighet att kompensera J's barn så att de faktiskt får sin laglott på 2,5 mkr så kommer du behöva vara tvungen att ge dom egendom ur J's kvarlåtenskap så att de totalt erhåller 2,5 mkr. Detta kan innebära att du kan behöva ge huset eller en viss del av det till J's barn så att de får sin laglott.

Jag vill även påpeka att eftersom testamentet är utformat på det sätt att den efterlevande maken ska få kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt så innebär det att arvingarna till den först avlidne maken i slutändan ska ärva hela arvslotten. Detta leder till att om J exempelvis går bort före dig så kan J's bröstarvingar först kräva ut sin laglott och sedan när du går bort så har de även rätt till efterarv motsvarande resterande andel av arvslotten.

Sammanfattningsvis så kommer du vid J's bortgång inledningsvis att erhålla hälften av giftorättsgodset med full äganderätt genom bodelningen. Sommarhuset ska hållas utanför bodelningen eftersom det är enskild egendom. Enligt testamentet ska du sedan erhålla J's kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att du inte får testamentera bort det och det innebär även att J's arvingar har rätt till efterarv. Dock kan J's bröstarvingar kräva ut sin laglott som är hälften av arvslotten. Denna laglott avser inte någon viss egendom utan enbart en andel i den totala kvarlåtenskapen, varför J's bröstarvingar inte kan kräva att få sommarhuset på sin laglott. Men om du inte har möjlighet att tillgodose deras laglott på annat sätt så kommer du bli tvungen att ge dem sommarhuset eller andelar i det.

Hoppas detta var svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,