Särkullbarnets rätt till sin laglott
En gift man som avlidit har ett särkullbarn och dennes änka har ett särkullbarn. Det finns ett testamente som säger att "Den av oss som avlider den andre skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt". Det finns ingen enskild egendom. Vidare står det i testamentet "Om NN (den avlidnes särkullbarn) kräver sin laglott ska den utbetalas i kontanter". Efter bådas död ska kvarlåtenskapen tillfalla änkans dotter.
Den gemensamma nettoförmögenheten uppgår till cirka 2 miljoner kronor, alltså en miljon kronor per person. Hur stor del av mannens kvarlåtenskap ska fördelas till den avlidne mannens barn?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag kommer för enkelhetens skull kalla det gifta paret A (mannen som avlider först) och B (änkan).
Jag tolkar din fråga som att A avlider först och B överlever A, och att du undrar hur mycket A:s barn NN ska få ärva från A.
Först kommer jag att gå igenom gällande rätt. Regler om äktenskap hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).
Makes arvsrätt
När en make avlider så ska en bodelning göras, 9 kap 1 § ÄktB. Det som finns kvar ifrån den avlidne maken, efter bodelning, kallas för kvarlåtenskap. Efterlevande make ärver före gemensamma barn. Alltså måste ett barn vänta tills båda föräldrarna är döda för att få ut sin laglott. Den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, (3 kap. 1 § ÄB) om inte den avlidnes testamente säger något annat. Fri förfoganderätt innebär att kvarlåtenskapen får spenderas fritt av den efterlevande maken med inskränkningen att denne inte får testamentera bort den (3 kap 2 § ÄB) eller ge bort det gåva (3 kap 3 § ÄB).
Särkullsbarns arvsrätt
Enligt 2 kap 1 § ÄB utgör arvlåtarens, alltså den avlidnes, barn den första arvsklassen. Efterlevande make ärver före gemensamma barn men särkullsbarn har rätt att få ut sin del av arvet genast vid sin förälders död. De behöver inte vänta tills den andra maken eller makan dör, till skillnad från gemensamma barn. Bröstarvingar, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inte inskränkas genom testamente.
I det aktuella fallet
Efter bodelningen så får A 1 000 000 kr och B 1 000 000 kr. NN har rätt att få ut sin laglott vad än A:s testamente säger. NN:s laglott är 1 000 000 kr / 2 = 500 000 kr. Denna summa får NN om han begär ut laglotten. B får resten av A:s förmögenhet, alltså 500 000 kr. B kommer alltså totalt ha en förmögenhet på 1 500 000 kr (varav 500 000 kr innehav med fri förfoganderätt).
