Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt
Hej,
Jag har en fråga om arvsrätt vid särkullbarn. Se nedan:
Make och maka har 3 gemensamma barn, G1 G2 G3
Maka har ett särkull barn S1
Maka går bort, S1 tar inte ut sin arvsrätt, utan låter den vara kvar i boet. Tänker at ut sin del när maken dör.
Makas tillgångar värderas till 70000. Efterlevande makes tillgångar 40000
Make går bort. Nu är båda makarna döda
Makes tillgångar värderas till 120000
Fråga, hur ska 120000 fördelas på de fyra barnen?
Ärver de 25% var av 120000, alltså 30000?
S1 30000
G1 30000
G2 30000
G4 30000
Eller
Tar man först 70000 och delar det på fyra 25% var. 17500kr var
Drar av 70000 (från makas dödsbo) från 120000 = 50000
Delar de 50000 på 3, 33% var. 16666kr + 17500 från makas split.
S1 17500kr
G1 17500 + 16666 = 34166kr
G2 17500 + 16666 = 34166kr
G3 17500 + 16666 = 34166kr
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).
Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt
Efterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).
Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa
Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen. Det ska alltså göras en kvotdelsberäkning för att se hur stor del som det gemensamma barnet ska få ut i efterarv och vad det gemensamma barnet och särkullbarnen ska dela på.
Kvotdelsberäkningen
När makan avlider efterlämnar hon enligt frågan 70 000 kr i kvarlåtenskap, vilket ger efterlevande make en egendom om 110 000 kr (40 000 + 70 000). Eftersom efterarvet är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa räknar vi ut kvoten genom att ta 40 000/110 000 = 0,36 = 36 %. 36 % härstammar från makens egendom och 64 % härstammar från makans egendom.
När maken avlider efterlämnar han en kvarlåtenskap om 120 000 kr, egendomen har alltså vuxit men det påverkar inte kvoten. När efterarvet efter makan ska fördelas mellan G1, G2, G3 och S1 ska dessa dela lika på 64 % av makens kvarlåtenskap, vilket härstammar från makans kvarlåtenskap. 120 000 x 0,64 = 76 800 kr. 76 000/4 = 19 200 kr vardera.
När efterarvet efter makan är fördelat ska resterande del av makens kvarlåtenskap (36 % = 43 000 kr) delas lika mellan de gemensamma bröstarvingarna G1, G2 och G3, de kommer att få ut 14 400 kr var.
Sammantaget gäller denna fördelning:
G1: 19 200 + 14 400 = 33 600 kr
G2: 19 200 + 14 400 = 33 600
G3: 19 200 + 14 400 = 33 600 kr
S1: 19 200 kr
Med vänlig hälsning,
