Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt

Hej,

Jag har en fråga om arvsrätt vid särkullbarn. Se nedan:

Make och maka har 3 gemensamma barn, G1 G2 G3

Maka har ett särkull barn S1

Maka går bort, S1 tar inte ut sin arvsrätt, utan låter den vara kvar i boet. Tänker at ut sin del när maken dör.

Makas tillgångar värderas till 70000. Efterlevande makes tillgångar 40000

Make går bort. Nu är båda makarna döda

Makes tillgångar värderas till 120000

Fråga, hur ska 120000 fördelas på de fyra barnen?

Ärver de 25% var av 120000, alltså 30000?

S1 30000

G1 30000

G2 30000

G4 30000

Eller

Tar man först 70000 och delar det på fyra 25% var. 17500kr var

Drar av 70000 (från makas dödsbo) från 120000 = 50000

Delar de 50000 på 3, 33% var. 16666kr + 17500 från makas split.

S1 17500kr

G1 17500 + 16666 = 34166kr

G2 17500 + 16666 = 34166kr

G3 17500 + 16666 = 34166kr

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).

Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt

Efterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).

Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa

Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen. Det ska alltså göras en kvotdelsberäkning för att se hur stor del som det gemensamma barnet ska få ut i efterarv och vad det gemensamma barnet och särkullbarnen ska dela på.

Kvotdelsberäkningen

När makan avlider efterlämnar hon enligt frågan 70 000 kr i kvarlåtenskap, vilket ger efterlevande make en egendom om 110 000 kr (40 000 + 70 000). Eftersom efterarvet är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa räknar vi ut kvoten genom att ta 40 000/110 000 = 0,36 = 36 %. 36 % härstammar från makens egendom och 64 % härstammar från makans egendom.

När maken avlider efterlämnar han en kvarlåtenskap om 120 000 kr, egendomen har alltså vuxit men det påverkar inte kvoten. När efterarvet efter makan ska fördelas mellan G1, G2, G3 och S1 ska dessa dela lika på 64 % av makens kvarlåtenskap, vilket härstammar från makans kvarlåtenskap. 120 000 x 0,64 = 76 800 kr. 76 000/4 = 19 200 kr vardera.

När efterarvet efter makan är fördelat ska resterande del av makens kvarlåtenskap (36 % = 43 000 kr) delas lika mellan de gemensamma bröstarvingarna G1, G2 och G3, de kommer att få ut 14 400 kr var.

Sammantaget gäller denna fördelning:

G1: 19 200 + 14 400 = 33 600 kr

G2: 19 200 + 14 400 = 33 600

G3: 19 200 + 14 400 = 33 600 kr

S1: 19 200 kr


Med vänlig hälsning,

Runa Hansson BandelinRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000