Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt
Hej! Jag undrar om man ska köpa ut 2 st särkullsbarn som fortfarande har sina laglotter kvar: Om man då bara ska betala lika mycket som dem andra fick för 25 år sedan?
Eller om man ska värdera om lösöre, Likvider som kom från fonder och obligationer samt fastigheten till dagens värde och sen se kvotandelar därifrån?
För lösöret har ju minskat väldigt och fonder/obligationer är ju sålda för 25 år sedan så ingen värde utveckling där förutom en minskning egentligen med inflation. Men fastigheten har ju ökat i värdet då man renoverat en del inne för 15 år sedan samt att marknaden har gått upp generellt med låga räntor osv?
För tänker att dem som har kvar sina laglotter borde ju få lika mycket som dem andra 4st fick vid sin faders död för 25år sedan? Annars blir det ju inte rätt till dem heller? Blir ju lite som en fastighetsfond.
Tack för svaren på förhand!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). När föräldern till ett särkullbarn går bort gäller, till skillnad från vad som gäller för de gemensamma barnen, att särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt. Denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). För att besvara frågan antar jag att situationen är sådan att särkullbarnen har avstått arvet till förmån för efterlevande make.
Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt
Efterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den. Detta innebär att egendomen både kan minska och öka. Särkullbarnen som har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken har en efterarvsrätt på den först avlidne maken. Denna rätt är en andelsrätt, vilket innebär att särkullbarnen har rätt till en viss kvotdel av kvarlåtenskapen från den först avlidne maken (3 kap. 2 § första stycket ÄB).
Jag ska förklara hur beräkningen går till genom att statuera ett exempel:
(1) A och B är gifta. A har två barn sedan tidigare (C och D) och A och B har två gemensamma barn (E och F). A går bort och efterlämnar 1 000 000 kr. Inget testamente finns som reglerar annat(2) C och D har rätt att få ut sin arvslott direkt. De har således rätt till 1/4 var, d.v.s. 250 000 kr, men de kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken B.
(3) De gemensamma barnen E och F har inte rätt att få ut sitt arv direkt utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort.
(4) Efter arvet från A har nu B en egendom på 3 000 000 kr, varav 1 000 000 kr kommer från A med fri förfoganderätt. Till framtida beräkningar vet vi att arvet från A utgör 1/3 av B:s egendom.
(5) När B går bort efterlämnar hen 4 000 000 kr (egendomen har vuxit) och arvet ska fördelas.
(6) C och D har en andelsrätt som ger dem rätt till 1/4 var av den egendom som kommer från A, som motsvarar 1/3 av B:s kvarlåtenskap som utgör 4 000 000 kr. C och D har alltså vardera rätt till 1/12 av 4 000 000 kr (1/4 x 1/3 = 1/12).
Enligt den ställda frågan framgår att särkullbarnen ska få ut sina laglotter. Laglott och arvslott skiljer sig så att laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om enbart laglott ska fördelas gäller i exemplet istället att C och D har rätt till 1/8 vardera av A:s kvarlåtenskap och ska därmed få 1/24 av B:s kvarlåtenskap.
Sammanfattningsvis
Ett särkullbarn som avstår sitt arv för efterlevande make kommer att få en andelsrätt i den först avlidne makens kvarlåtenskap. När efterlevande make avlider ska alltså en kvotdelsberäkning göras (se exemplet) för att särkullbarnen ska få ut arvet från den först avlidne maken.
Med vänlig hälsning,
