Särkullbarn rätt till arv
Om det finns ett inbördes testamente som säger att den överlevande maken erhåller den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med undantag för särkullbarns rätt till laglott, kan då särkullbarnet ändå avstå hela arvsrätten och ärva precis lika som de gemensamma (inom äktenskapet födda) barnen när båda makarna avlidit? Det finns två gemensamma barn och ett särkullbarn.
Om särkullbarnet endast fått ut sin laglott efter den egna förälderns bortgång finns då hälften av hens arvslott kvar att ärva när båda makarna avlidit eller hur blir fördelningen då?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du ställer din fråga till Lawline.
En bröstarvinges arvsrätt kan inte i en förälders testamente begränsas helt, men det går att ange att en bröstarvinge endast ska få ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. En bröstarvinge har således alltid rätt till sin laglott. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt när dennes förälder avlider.
Det är svårt att säga exakt vad som gäller i detta fall då det inte framgår helt klart vad som står i testamentet. Oavsett vad som står, gäller dock som nämnts att om särkullbarnet i detta fall vill få ut sin laglott direkt vid dennes förälders död, så har han eller hon rätt till det enligt ärvdabalken (1958:637) (ÄB) 3 kap. 1 §. Särkullbarnet kan avstå sin rätt till arv efter den först avlidne maken (dennes förälder) till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3 kap. 9 §. Då har särkullbarnet i stället rätt att få ut sitt arv när den efterlevande maken i sin tur avlider.
Om det testamente som finns begränsar särkullbarnets rätt till laglott, så måste särkullbarnet påkalla jämkning av testamentet enligt ÄB 7 kap. 3 § inom 6 månader från det att han eller hon tagit del av testamentet för att kunna få ut sin laglott. Om särkullbarnet väljer att avstå sin del av arvet när dennes förälder först avlider, kommer särkullbarnet få ut sin del av arvet endast efter dennes avlidne förälder. De andra två bröstarvingarna som var gemensamma barn till makarna kommer däremot att ärva kvarlåtenskap efter båda makarna. Således kommer de inte att ärva lika mycket eftersom särkullbarnet inte är bröstarvinge till den sist avlidne maken. Om särkullbarnet då kommer få ut arvslotten eller laglotten efter sin förälder som avled först, beror på vad som stadgas i testamentet, och hur det i så fall ska tolkas.
Om testamentet begränsar särkullbarnets arvslott så att denne endast kommer få ut sin laglott och särkullbarnet väljer att få arvet direkt efter sin förälders död (dvs den första maken), så finns ingen del av arvet kvar till denne när den efterlevande maken dör, eftersom särkullbarnet inte är bröstarvinge till den efterlevande maken. När den efterlevande maken då dör, kommer de gemensamma bröstarvingarna ärva vad som är kvar av den först avlidne makens kvarlåtenskap, och den efterlevande maken om inget annat anges i testamente.
Om testamentet efter den först avlidne maken (särkullbarnets förälder) inte begränsar särkullbarnets rätt till arv, så har han eller hon rätt att få ut hela sin arvslott direkt enligt ÄB 3 kap. 1 §, men kan som nämnts då i stället avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får då ut sin arvslott när denna avlidit i stället, se ÄB 3 kap. 9 §.
Reglerna i ärvdabalken finner du här.
Hoppas att detta gav svar på din fråga.
Vänliga hälsningar
