Särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt
Jag och min make äger hälften var av vår fritidsfastighet/sommarstuga. Då min man avlidit äger nu dödsboet hans halva. Vi har 3 gemensamma barn och ett särkullbarn.
Hur fördelas särkullbarnets andel?
Ärver jag hälften av hans del och de fyra barnen delar på den återstående halvan?
Eller delas hans andel/dödsboets andel lika mellan de fyra barnen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).
Bodelning med anledning av ena makens död
Eftersom ni var gifta vid tidpunkten för din makes bortgång kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, då bland annat fastighetens/sommarstugans värde under förutsättning att denna är giftorättsgods. 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne.
Det som sedan återstår på den avlidnes sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1 § ÄB.
Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap
Kvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.
Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar till av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB.
Enligt huvudregeln ärver efterlevande make före gemensamma barn, vilket innebär att du kommer ärva de tre gemensamma barnens del av kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § ÄB. Särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt vid arvlåtarens död. Om exempelvis kvarlåtenskapen uppgår till 1 200 000 kr och det finns fyra barn till den avlidne, innebär det att de får ¼ del var, dvs. 300 000 kr . Särkullbarnet får 300 000 direkt, medan efterlevande make ärver 900 000 kr av kvarlåtenskapen, med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB . Era gemensamma barn har sedan rätt till efterarv som inträder först vid andra makens bortgång, 3 kap. 2.
Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt vid din makes död, men kan dock välja att avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när du i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
