Särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt
vad gäller för särkullbarn vid en förälders bortgång med arvsrätt. det finns enbodelning och ett äktenskaps förord till den efterlevande makan gällande en fastighet med inventarier förenskild egendom.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).
Allmänt om särkullbarn arvsrätt
Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, har alltid rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Kvarlåtenskapen utgörs av den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom.
Bodelning med anledning av ena makens död
När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap 1§ Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB.
Enskild egendom enligt äktenskapsförord
Det är genom äktenskapsförord möjligt för makar att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, 7 kap 3 § ÄktB. Du skriver att det finns ett "äktenskapsförord till den efterlevande maken" och därför vill jag göra dig uppmärksam på att det inte är möjligt att göra enskild egendom som tillhör ena maken till den andre makens enskilda egendom. Utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes. Att egendom är enskild har bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Är fastigheten med inventarier enskild egendom ingår egendomen alltså inte i bodelningen. Den avlidnes enskilda egendom kommer att tillhöra kvarlåtenskapen som ska fördelas i arv, medan efterlevande make kommer att behålla sin enskild egendom.
Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas , utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning. Det är endast genom testamente som det är möjligt att bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas, exempelvis att efterlevande make ska ärva fastigheten.
Det är sedan makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den efterlevande makens giftorättsandel.
Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap
Kvarlåtenskapen, den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom kommer sedan att fördelas i arvsskifte. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Den efterlevande make ärver bara före gemensamma barn, vilket innebär att efterlevande maken saknar arvsrätt om det bara finns särkullbarn, se 3 kap 1 § ÄB. Särkullbarnen kommer i så fall erhålla hela kvarlåtenskapen från den avlidne. Finns gemensamma barn ärver den efterlevande maken deras del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2 § ÄB.
Särkullbarnets arvsrätt kan dock begränsas av ett eventuellt testamente. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka särkullbarnets laglott, exempelvis om den avlidne istället har testamenterat bort fastigheten med inventarier, måste särkullbarnet påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap 3 § ÄB. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, vilket innebär att särkullbarnen kommer att ärva hela kvarlåtenskapen såvida det inte finns gemensamma barn, se 2 kap ÄB.
Basbeloppsregel
Särkullbarnets rätt till arv kan även komma att skjutas upp på grund av basbeloppregeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhållit genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnet rätt till efterarv när efterlevande make sedan går bort.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
