Särkullbarn ärver sin förälders enskilda egendom

2019-06-07 i Enskild egendom
FRÅGA
Vår pappa och hans nya fru har inga gemensamma barn, men båda har varsin barnkull sedan tidigare äktenskap. De har skrivit äktenskapsförord, där det står att bostadsrätten de bor i tillsammans ska vara pappas enskilda egendom. Vem ärver hans bostadsrätt om pappa avlider först – jag och mina bröder (=hans särkullbarn) och/eller hans hustru? Ärver möjligtvis hennes barn del av pappas enskilda egendom om hans fru skulle avlida först?
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Reglerna om din fråga hittar du i äktenskapsbalken och ärvdabalken.

Grunderna
När en person avlider ska kvarlåtenskapen fastställas, alltså den förmögenhet som ska fördelas mellan arvingarna. I första hand ärver bröstarvingarna som är personens barn (2 kap. 1 § ÄB).
Om personen är gift ska maken som lever ärva det bröstarvingarna skulle ärva, om barnen är gemensamma (3 kap. 1 § ÄB), barnen ärver istället allt när båda föräldrarna har gått bort. Ett särkullbarn har tvärtom rätt att ärva direkt när dennes förälder går bort, även om den är gift med särkullbarnets styvförälder (3 kap. 1 § ÄB).

För att fastställa vad bröstarvingarna ska dela på (kvarlåtenskapen) måste det först ske en bodelning om personen var gift (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). En bodelning sker enligt reglerna i äktenskapsbalken. Exempelvis ingår inte en persons enskilda egendom i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB), vilket innebär att den egendomen går direkt till den potten som ska fördelas mellan arvingarna (kvarlåtenskapen). Makar kan under äktenskapet göra egendom till enskild genom ett äktenskapsförord som ska vara skriftligt, undertecknat av båda makar och registrerat hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB). Det krävs också att den maken som fått egendomen som enskild äger egendomen från början (eftersom ett äktenskapsförord inte reglerar vem som äger vad utan endast vad som ska ingå i en framtida bodelning) (7 kap. 3 § ÄktB).

Basbeloppsregeln
Den efterlevande maken har rätt att få ut en summa á 4 gånger prisbasbeloppet (i år 4 x 46500 kr = 186 000 kr) via en skyddsregel kallad basbeloppsregeln (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den summan ska efterlevande make ha efter bodelning. I första hand ska beloppet täckas av den efterlevande makens enskilda egendom och dennes del efter bodelning, men räcker inte det får resterande summa tas av den andra makens egendom (dvs. den avlidnes enskilda egendom och del ur bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap).

I ditt fall
Förutsatt att din pappa äger bostadsrätten och därmed att äktenskapsförordet är giltigt kommer ni särkullbarn att ärva den. Om hans fru saknar tillgångar motsvarande prisbasbeloppet och det inte finns annan egendom genom bodelning som kan täcka beloppet, kan dock en del av värdet av bostadsrätten att behöva gå till er pappas fru.
Om hans fru går bort före honom kommer den inte att ingå i den bodelning som ska ske mellan dem för att fastställa vad hennes arvingar ska få, utan din pappa kommer att fortsätta äga den tills hans bortgång då ni ärver den om den finns kvar.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Cornelia Hansen
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Enskild egendom (326)
2019-06-14 Vad händer med enskild egendom vid ägarens bortgång?
2019-06-07 Särkullbarn ärver sin förälders enskilda egendom
2019-06-05 Består gåva som enskild egendom när man ingår äktenskap?
2019-05-13 Enskild egendom och surrogation

Alla besvarade frågor (69954)