Sakförskingring samt ersättning i samband med brott
Lämnade in min båt för reparation på en Marina i Dalsland. När vi skall hämta den efter reparation har de lyckas att sälja vår nästan helt nya båtvagn som båten stod på. Vi har ännu ej fått ersättning för den men de hävdar att de beställt en ny men den har inte dykt upp trots flera påstötningar. De har även försökt erbjuda oss en enligt dem en nästan ny men använd och skadad och lätt rostig vagn i samma storlek som ersättning men det har vi sagt nej till. Har de begått ett brott om de sålt eller tappat bort vår vagn ? Vilken ersättsanspråk kan man ställa?
Lawline svarar
Tack för din fråga.
Det du beskriver innebär att den person som sålt båtvagnen kan ha gjort sig skyldig till sakförskingring, 10 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700), BrB.
Villkoren för att man ska ha gjort sig skyldig till det här brottet är att personen ska ha fått egendomen i sin besittning på grund av avtal, tillägnar sig egendomen och att det skett en förmögenhetsöverföring. Vidare måste personen haft uppsåt, d.v.s. gjort det hela med vilja eller insikt.
I det här fallet kan jag konstatera att besittningen uppstått genom det avtal ni haft med marinan, ett tillägnande har skett då vagnen sålts och personen har blivit rikare genom försäljningen, samtidigt som ni blivit fattigare. Personen som sålt er båtvagn är sannolikt skyldig till brottet sakförskingring. Är så inte fallet kan han istället åtalas för olovligt förfogande i 10 kap. 4 § BrB. Olovligt förfogande är ett sekundärbrott som blir aktuellt om det brister i något rekvisit för sakförskingring.
Vad gäller ersättningen så kan du få skadestånd för själva brottet, se 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). Detta sker i samband med förfarandet angående brottet. Vid anmälan av brottet bör du nämna att du kommer att begära skadestånd. Du får då ersättning för den skada som uppstått genom agerandet. Du kan även föra talan om skadestånd utan att anmäla brottet. Då ska du istället yrka på skadestånd p.g.a. avtalsbrott. En ren skadeståndstalan kan ofta lösas genom förlikning eller genom särskild medlare, se 42 kap. 17 § Rättegångsbalken (1942:740).
Med vänliga hälsningar
