Riskerar den som står åtalad för förskingring fängelse?
Jag ska på rättegång och står åtalad för förskingring. Domstolen har bedömt att jag inte får en offentlig försvarare. Det är första gången jag är åtalat för något. Kan jag riskera att få fängelse?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vill inleda med att understryka att det är svårt för mig att ge dig ett direkt svar på vilket straff du kan komma att få. Detta är en bedömning som domstolen gör. I mitt svar kommer jag därför att översiktligt redogöra för vad domstolen normalt beaktar vid påföljdsbestämningen.
Straffskalan för brottet förskingring är böter till fängelse i högst två år vilket framgår av 10 kap. 1 § brottsbalken. Där föreskrivs att den som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.
Straff ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde enligt 29 kap. 1 § brottsbalken. Domstolen ska alltså ta hänsyn till olika omständigheter när påföljden för det aktuella brottet bestäms.
Omständigheter som påverkar påföljdsbestämningen
Vid påföljdsbestämningen ska domstolen beakta omständigheter som kan verka i skärpande och förmildrande riktning. Som ett exempel på en sådan omständighet som verkar i försvårande riktning för straffvärdet är om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått (29 kap. 2 § p. 1 brottsbalken). En omständighet som normalt verkar i förmildrande riktning är exempel om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande (29 kap. 3 § p.2 brottsbalken).
Utöver dessa omständigheter ska domstolen undersöka om det finns andra omständigheter som kan verka i förmildrande riktning enligt 29 kap 5 § brottsbalken. Exempel på sådana omständigheter är:
Om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet (29 kap. 5 § p. 5 brottsbalken) Om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning (29 kap. 5 § p. 7 brottsbalken) Om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (29 kap. 5 § p. 9 brottsbalken)Fängelse
Fängelse anses vara det strängaste straffet man kan få i Sverige. Utgångspunkten i svensk rätt är att det föreligger en presumtion mot fängelse, vilket innebär att fängelse generellt anses vara en olämplig påföljd (30 kap. 4 § brottsbalken). En faktor som ändå talar för att fängelse är lämpligt är t.ex. om den tilltalade tidigare har begått brott. Domstolen ska dock alltid undersöka om det finns skäl för att istället för fängelse döma till villkorlig dom enligt 30 kap. 7 § brottsbalken eller skyddstillsyn enligt 30 kap. 9 § brottsbalken. Villkorlig dom ska väljas i dessa fall om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § brottsbalken). Skyddstillsyn ska istället utdömas om det finns anledning att anta att det kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet (30 kap. 9 § brottsbalken). Domstolen ska alltså göra en prognos över vilken risk det föreligger för att den tilltalade ska begå brott i framtiden och utifrån denna bedömning välja villkorlig dom eller skyddstillsyn istället för fängelse. Villkorlig dom kan i dessa fall förenas med samhällstjänst om det tilltalade samtycker enligt 30 kap. 7 § brottsbalken. Skyddstillsyn kan förenas med b.la samhällstjänst eller dagsböter enligt 30 kap. 9 § brottsbalken.
Sammanfattningsvis
Det är som sagt svårt att förutspå vad domstolen kommer att bestämma för påföljd i händelse av att du blir dömd för brottet eftersom många olika faktorer är relevanta för bedömningen. Straffet kan bli allt mellan böter till fängelse i högst två år. Som nämnts ovan anses fängelse emellertid vara en olämplig påföljd, varme domstolen ska undersöka möjligheten att istället döma den tilltalade till villkorlig dom eller skyddstillsyn. I det fall domstolen i ditt fall bedömer att brottet har ett högt straffmätningsvärde och att böter inte är en lämplig påföljd, borde den troligaste påföljden vara villkorlig dom. Detta mot bakgrund av den information du angivit i din fråga och då särskilt att du inte tidigare har blivit dömd för ett brott.
Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?
Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist
- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.
- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.
Vänligen,
