Rätt till egendom vid bodelning
Hej.
Jag sitter i en bodelningsprocess med min före detta fru. Det är många turer i detta ärende, men jag ska försöka fatta mig kort.
Jag står som ägare på lös egendom som är kvar på hennes fastighet. Jag har blivit hotad med att om jag närmar mig gården för att hämta dessa ska hon anmäla mig för hemfridsbrott.
Nu visar det sig dock att hon har sålt en av dessa egendomar som hon och jag stod som delägare i. Hon vägrar att ge några pengar för försäljningen till mig och säger istället att jag ska få betala för att egendomen har kostat pengar (service & underhåll) när den har stått på hennes egendom. Till saken hör att hon är den enda som har utnyttjat denna egendom och dessutom dagligen. Borde hon då inte istället betala mig pengar, dels för försäljningen, dels för slitage på egendomen med minskat värde som följd?
Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar / Karl
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Då vi inte är införstådda i omständigheterna i detalj kommer vi redogöra allmänt för äganderättsförhållanden under ett äktenskap. Vi kommer även redogöra för hur äganderättsförhållanden kan förändras efter en bodelning.
Äganderättsförhållanden under ett äktenskap
Den som förvärvat egendom är att betrakta som ägare till egendomen. Detta är en grundläggande princip som även gäller mellan makar. Principen kommer till uttryck i 1 kap 3 § äktenskapsbalken (ÄktB) där det anges att varje make råder över sin egendom. Det bör här nämnas att det finns undantag då en make inte ensam kan råda över sin egendom. T.ex. får en make inte utan den andra makens samtycke sälja, belåna, hyra ut eller på annat sätt upplåta makarnas gemensamma bostad, se 7 kap 5 § ÄktB.
Oavsett om du genomgått en äktenskapsskillnad eller ej har du således rätt att råda över den egendom som du förvärvat.
Äganderättsförhållanden efter en bodelning
En bodelning kan medföra att äganderättsförhållanden ändras. Det som ska ingå i en bodelning är makarnas giftorättsgods, se 10 kap 1 § ÄktB. All egendom som makarna äger är giftorättsgods om den inte är enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som utgör enskild egendom räknas upp i 7 kap 2 § ÄktB. Egendom kan t.ex. vara enskild på grund av ett äktenskapsförord eller på grund av att maken fått egendomen i gåva med villkoret att den ska utgöra makens enskilda egendom.
Om den lösa egendomen som du funderade över utgör enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen. Om den lösa egendomen däremot utgör giftorättsgods ska den enligt bestämmelsen i 10 kap 1 § ÄktB ingå i bodelningen. Det första steget är att beräkna makarnas andelar i boet, 11 kap 1 § ÄktB. Vid andelsberäkningen får vardera make avräkna så pass mycket från sitt giftorättsgods att det täcker dennes skulder, 11 kap 2 § ÄktB. Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter skuldavräkningen ska läggas samman och delas på hälften enligt 11 kap 3 § ÄktB. Det giftorättsgods som den ena maken ska få för att täcka upp för sina skulder och det giftorättsgods som tillfaller maken i och med likadelning utgör makens andel i boet enligt 11 kap 6 § ÄktB. När detta är gjort ska den faktiska egendomen fördelas mellan makarna. Makens andel i boet avgör hur mycket egendom denne kan tilldelas i bodelningen enligt 11 kap 7 § ÄktB. Din andel i boet kommer alltså styra vilken egendom du kan tilldelas. Utgångspunkten är att vardera make ska tilldelas sin egendom.
Samägande och olovligt förfogande
Om två personer äger lös egendom tillsammans är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig enligt lagens 1 §. Samäganderättslagen är utformad som ett instrument för att lösa ägarkonflikter. Enligt lagens 2 § måste delägarna vara eniga vid förfogandet över den lösa egendomen. Detta innebär att ägarna måste vara överens vid t.ex. en försäljning. Som vi förstår dig har din före detta fru sålt den lösa egendomen som ni ägde tillsammans utan din tillåtelse. Detta hade hon inte rätt att göra enligt 2 § samäganderättslagen. Då hon inte hade rätt att sälja den lösa egendomen kan brottet “olovligt förfogande” i 10 kap 4 § brottsbalken (BrB) bli aktuellt.
Hemfridsbrott
Vidare nämner du att din före detta fru tänker anmäla dig för hemfridsbrott om du närmar dig fastigheten för att hämta tillbaka den egendom som du anser är din. Hemfridsbrott regleras i 4 kap 6 § BrB. För att någon ska göra sig skyldig till hemfridsbrott krävs det att personen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad. Begreppet “där annan har sin bostad” innefattar rum, hus eller gård. För att du ska slippa hamna i en situation där du blir anmäld för brott föreslår vi att du inte beträder fastigheten utan använder dig av något annat alternativ.
Handräckning
Om du hindras från att använda din egendom eller anser att en person ska överlämna egendom till dig kan du ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten (KFM). Bestämmelser om handräckning återfinns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). KFM har på sin webbplats information om hur en ansökan om handräckning går till. Det finns även en blankett för ansökan om handräckning. Se mer på: https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.html
Hoppas att du har fått klarhet i situationen. Har du några ytterligare funderingar är du välkommen att ställa fler frågor.
Med vänliga hälsningar
Sofia och Oskar
