Räknas böter och indraget körkort som dubbelbestraffning?

2014-02-09 i Påföljder
FRÅGA
Hej! Min kompis blev för ett par år stoppad för drograttfylla och förlorade därmed körkortet + att han fick böter på 3000:- är inte detta att räkna som dubbelbestraffning? och isåfall finns det någon chans för honom att överklaga? Vart gör man det isåfall? Förvaltningsrätten eller tingsrätten?
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Principen Ne bis in idem ("icke två gånger isamma sak") kommer till uttryck i artikel 4 i Europakonventionens sjundetilläggsprotokoll, samt i artikel 50 i EU:s stadga om de grundlägganderättigheterna. Den avser att hindra att en person kan komma att bli lagförd ochstraffad två gånger för samma gärning, i samma stat.

Drograttfylleri är ett brott som tillhörspecialstraffrätten, dvs. det är ett brott som inte upptas i brottsbalken utani speciallagstiftning. Du finner brottet i 4 § lag (1951:649) om straff förvissa trafikbrott (TBL, se här). Notera lagens rubrik ”… om straff…”: lagen reglerar straff för brottsom begås i trafiken vid förande av motordrivet fordon.

För att det ska kunna vara fråga om dubbelbestraffning,straff två gånger för samma gärning (eller ”samma sak”), måsteföljaktligen, juridiskt sett, ett körkortsingripande i form av återkallelseockså vara att anse som ett straff. Även om det för er må synas som att dinkompis har blivit straffad två gånger, är användningen av begreppen ”brott” och”straff” strikt i rättsliga sammanhang. Enligt 1 kap. 1-2 §§ Brottsbalken (BrB,se här ) är brotten med uppsåt förövad gärning, som upptas i brottsbalken eller någon av despecialstraffrättsliga författningarna (t.ex. TBL). Vidare utgörs, enligt 11kap. 3 §, påföljderna för brott av antingen straff – böter och fängelse– eller övriga påföljder – villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnandetill särskild vård (vilka alltså inte ska ses som ”straff” i strikt mening). Iolika förvaltningsrättsliga sammanhang uppkommer emellertid inte sällan frågaom olika sanktioner, t.ex. indragande av läkarlegitimation av Hälso- ochsjukvårdens ansvarsnämnd (se t.ex. RÅ 2007 ref. 10, se här) och indragande av körkort av Transportstyrelsen, skallanses konstituera ”straff” - och om åtal mot t.ex. en läkare eller bilförare dåkommer i konflikt med principen om dubbelbestraffning.

Det har under en längre tid diskuterats omSkatteverkets utfärdande avskattetillägg för ett skattesubjekt som lämnat oriktiga uppgifter i sindeklaration, i kombination med åtal förskattebrott enligt skattebrottslagen (även det en specialstraffrättsligförfattning, liksom TBL) konstituerar sådan dubbelbestraffning som inte ärförenlig med Europakonventionen.

Högsta domstolen, HD, avgjorde nyligen frågan genompleniavgörandet den 11 juni 2013 (NJA 2013 s. 502, se https://lagen.nu/dom/nja/2013s502 ).I domen konstaterades att det svenska systemet med dubbla sanktioner(skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och sammaperson är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gångerför samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokolloch artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Med domen avgjordes ocksåfrågan om vad som ska gälla för de fall som tidigare avgjorts och varidubbelbestraffning praktiserats. Under vissa närmare specificeradeförutsättningar kan resning beviljas för dessa fall(http://www.hogstadomstolen.se/Resning-och-skattetillagg/). Eftersom systemet med påförande av skattetilläggoch åtal för skattebrott för samma gärning, blev oförenligt med europakonventionen först i och medEuropadomstolensavgörande den 10 februari 2009 (målet Zolotuchin mot Ryssland) begränsadesmöjligheten att ansöka om resning till personer vars domar meddelats just efterden 10 februari 2009.

Körkortslagen(KörkL, se här) upptar bestämmelser om behörighet att föra motorfordon i ickeyrkesmässig trafik; vilken slags handling som bevisar sådan behörighet;körkortstillstånd etc., se 1 kap. 1 § KörkL. Lagens 5 kap. reglerarKörkortsingripanden, t.ex. återkallelse med förordnande om spärrtid (den tidkörkortet ska vara återkallat). Om du tittar i 5 kap. 3 § 1 st. 1 B p. kommerdu se att återkallelse av körkortförutsätter att körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till vissabrott. Återkallelse är rentav obligatorisk vid trafiknykterhetsbrott. Huruvidaäven detta system, som tillåter en kombination av att åtal väcks och körkortåterkallas, strider mot Europakonventionen är inte avgjort än.

Angående interimistiska beslut – d.v.s. beslut sommeddelas i avvaktan på att en rättegång slutgiltigt ska avgöras – omåterkallelse av körkort i avvaktan på åtal för brott, har Hovrätten för västraSverige meddelat dom den 21 november 2013 i mål B 3351-13. Då fann Hovrättenatt systemet inte var oförenligt med Europakonventionen ochprincipen om ne bis in idem.

Den 9 januari 2014 avgjorde Hovrätten för västraSverige också mål nr B 1083-13. Den tilltalade hade här överklagat tillHovrätten med yrkande om att åtalet skulle avvisas p.g.a. förbudet mot dubbelbestraffning. Den tilltalade hade innan åtalet, genom interimistiskt beslut,fått sitt körkort indraget och viss spärrtid utsatt. Hovrätten kom fram tillatt med brottmålsprocessen som följde på beslutet om körkortsåterkallelseinleddes inte ett nytt straffrättsligt förfarande utan tidsmässigt och sakligtsamband med själva körkortsåterkallelsen. Inte heller nu ansågs såledeskombinationen av beslut om körkortsåterkallelse och åtal ha kommit i konfliktmed principen om ne bis in idem.  

För din kompis del innebär det att domen för drograttfyllerioch körkortsåterkallelsen inte utgör dubbelbestraffning enligt rättsläget idag.Rättsläget är dock, vilket utvecklingen på skatteområdet ytterst visat, intestatiskt. Det är bara att avvakta om de nämnda Hovrättsdomarna upptas av HögstaDomstolen – och i sådana fall vad vår högsta prejudicerande instans har attsäga i frågan. Det måste dock noteras att även om HD skulle komma fram till attockså systemet med körkortsåterkallelse och åtal för trafikbrott strider motEuropakonventionen, kommer möjligheten att kunna ansöka resning sannolikt varavillkorade på motsvarande sätt som fastställdes med målet av den 11 juni 2013.

Vänligen,

Linda Davidsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Påföljder (1424)
2021-01-18 Vad är påföljderna för grov kvinnofridskränkning och ofredande?
2021-01-16 Vad kan jag förvänta mig för påföljd vid stöld av ett relativt lågt penningbelopp?
2021-01-15 Hur bestäms straffvärdet för brott?
2021-01-15 Syns ringa stöld i belastningsregistret?

Alla besvarade frågor (88207)