Preskriptionstid arvsrätt
Hej!
Vad gäller om man en tid efter bodelning för reda på att det finns ytterligare en bröstarvinge? Hur lång tid har den personen på sig att hävda sin rätt till arvet?
Lawline svarar
Hej! Och varmt välkommen till Lawline.
Relevant lag för din fråga är ärvdabalken (ÄB).
Finns det inget testamente är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen ska fördelas lika mellan bröstarvingarna (2:1 ÄB). Efterlämnas exempelvis (utan något skrivet testamente) 2 bröstarvingar skulle arvslotten vara 1/2 av kvarlåtenskapen/arvet för varje bröstarvinge. Har ett testamente skrivits har bröstarvingarna fortfarande en rätt till en individuell laglott om de så utkräver den, vilket i regel utgör hälften av arvslotten (1/4).
Preskriptionstid för arvsrätt
Om man inte vet var en känd arvinge har sin postadress har arvingen 5 år på sig från kungörelsen (inte dödstillfället) att göra anspråk på arvet (16:1 ÄB). Om man inte vet vem arvingen är, har arvingen 5 år från kungörelsen på sig att göra anspråk på arvet (16:2 ÄB).
Huvudregeln finns dock i 4§ som föreskriver att övriga arvingar och testamentstagare har 10 år på sig att göra anspråk på arvet, beräknat från dödsfallet (16:4 ÄB). Gäller det efterarv inträder rätten vid den först avlidnas död, men tiden börjar räknas från den efterlevandes död. Efterarv är då exempelvis modern först avlidit – fadern ärver bröstarvingarnas arvslott med fri förfoganderätt – och därefter avlider fadern – då har bröstarvingarna rätt till efterarv av moderns arv vid faderns frånfälle (16:4 2 st ÄB). Om inget anspråk görs inom tiden preskriberas rätten att få ta del av arvet (16:7 ÄB). Om en arvinge (A) inte gör anspråk i tid behandlas denna som om den avlidit innan arvlåtaren (B), det vill säga arvingens (A) egna avkomlingar (eventuella barn, barnbarn) träder in i dess ställe och kan få arv från arvlåtaren B (16:8 ÄB).
Undandrar arvingen/testamentstagaren att ge tillkänna huruvida denna vill göra anspråk på arvet får Skatteverket förelägga denna att göra sin rätt gällande inom 6 månader från dess att föreläggandet delgavs arvingen (16:5 ÄB).
Om ett testamente finns och strider mot laglotten
Finns det ett testamente som inskränker på bröstarvingens laglott måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det då arvingen delgivits testamentet (7:3 ÄB). Bröstarvingarna har rätt till en individuell laglott som utgör hälften av arvslotten ("arvet") från arvlåtaren, och går inte att testamentera bort. Resterande halva får fritt testamenteras bort av arvlåtaren (9:1 ÄB). Laglotten utfaller inte automatiskt utan jämkning av testamentet måste göras, genom att den laglottsberättigade riktar sitt anspråk mot testamentstagaren, eller väcker talan mot denna (7:3 3 st ÄB).
Skulle bröstarvingen istället vilja ogiltighetförklara ett eventuellt testamente måste arvingen klandra det inom 6 mån från det att denna blivit delgivit det (14:4-5 ÄB). Klandertalan väcks mot testamentstagaren i tingsrätt.
Sammanfattningsvis; Utifrån din fråga är min tolkning att det mest troliga svaret blir att preskriptionstiden för arvingens anspråk på arvet blir 10 år från arvlåtarens dödsfall (se 16:4 ÄB). Har denna tid passerat har alltså arvingen förlorat sin rätt till arv. Finns ett testamente som delgivits bröstarvingen har den 6 månader på sig att agera mot testamentet, annars går rätten förlorad.
Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen.
Med vänliga hälsningar,
