Parallellimport - konsumtionsprincipen
Lawline svarar
Hej!
Förutsatt att produkterna ert företag säljer är skyddade av varumärkeslagen (2010:1877) (VML) får ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, använda varumärket i sin näringsverksamhet, se 1 kap. 4 och 10 §§ VML. Rättighetsinnehavaren innehar alltså en ensamrätt att bestämma hur varumärket får användas.
Denna ensamrätt inskränks dock av den s.k. konsumtionsprincipen, se 1 kap. 12 § st. 1 VML. Principen innebär att om en vara lovligen (dvs. av rättighetshavaren själv eller av någon med dennes samtycke, till exempel en agent) sålts på marknaden inom EES-området, så får vem som helst sälja vidare produkten under samma varumärke. Det är detta som avses med parallellimport, och man säger då att ensamrätten till varumärket "konsumerats". Parallellimport är lagligt inom EES eftersom det anses öka konkurrensen på marknaden.
Trots vad som sagts finns två undantag till denna princip. Det är antingen om varans skick förändrats eller försämrats sedan den förts ut på marknaden, eller om det finns någon annan skälig grund för varumärkesinnehavaren att motsätta sig användningen, se 1 kap. 12 § st. 2 VML. I så fall anses ensamrätten fortfarande gälla. Så länge "agenten" som kontaktat er via mail inte kan ange någon sådan skälig grund till att ni inte skulle få vidareförsälja varorna borde ni kunna fortsätta med parallellimporten.
VML hittar du https://lagen.nu/2010:1877
Bestämmelsen i VML rörande parallellimport grundas på artikel 7 i EU:s varumärkesdirektiv, som du hittar här: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31989L0104:sv:HTML