Paragraf 7-utredning och Kriminalvårdens personutredning
Om frivården ska göra en utredning, och de ska bedöma om det finns skäl att beställa en paragraf sju undersökning och rekommendera det till tingsrätten, och de då på grund av att den de utreder har besökt akuten frivilligt med polis ska undersöka detta, och de då ringer individens mor och frågar henne vad det handlade om, och denna modern då säger att läkarna kom fram till något som dom inte gjorde, att individen hade en psykos, och frivården då skriver att individen hade en psykos, att läkarna kom fram till det, utan att undersöka journalbladen och titta vad läkarna verkligen sa, som de inte är skyldiga att göra då frivården inte får titta journalbladen, men de då för detta vidare till tingsrätten som beställer en paragraf sju undersökning, då undrar jag vems skyldighet det är enligt lag att faktagranska bladen innan de gör utlåtande om en hälsa.
Speciellt allvarligt tjänstefel måste det ju vara om det inte är helt knasigt i Sverige om tingsrätten sedan säger att individen verkligen hade en psykos när han besökte akuten och dömer efter det på grund av frivårdens och läkares falska utlåtande, de måste ju vara skyldiga att läsa vad läkarna sa och rapportera att de sa raka motsatsen om så är fallet som det är i mitt fall, och därav inte kunna beställa en paragraf sju undersökning eftersom en allvarlig psykisk störning inte kan stödjas om det bara rör sig om enkla sömnbesvär som beskriv av läkaren som det gör i mitt fall och inget psykotiskt. Det borde ju vara allvarligt om tingsrätten sedan menar att man fattas sjukdomsinsikt för att man inte erkänner detta som läkaren då menade och baserar domen på det istället för att döma ut en samhältjänst som det först var tänkt och de då byte linje på grund av denna falska uppgift som beskrivit.
Jag är i starkt behov av citat från lagtexten var det står att det inte är okej för läkaren och tingsrätten att göra falska utlåtanden om vad andra läkare har kommit fram till om ens hälsa som inte är kontrollerade i journalbladen.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstår din fråga har du uppfattat situationen som att frivården endast tagit individens mors uppgifter till grund för sin rekommendation till tingsrätten om en paragraf 7-undersökning och att du undrar om och var detta finns reglerat i lag.
Fakta om paragraf 7-undersökning
Undersökningen är en läkarundersökning av en brottsmisstänkt när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Undersökningen genomförs av en specialist i psykiatri. En P7-undersökning efterfrågas ofta tidigt i brottmålsprocessen. I undersökningen samtalar läkaren med den misstänkte i ungefär en timme. Läkaren har tillgång till förundersökningen och kan även beställa kopior på den misstänkte personens journaler från exempelvis sjukvård och socialtjänst. Efter undersökningen skriver läkaren ett intyg med sina rekommendationer till domstolen, bland annat om det finns behov av en rättspsykiatrisk undersökning vilket är en mer långtgående undersökning av personens psykiska hälsa.
Kriminalvårdens personutredning
Kriminalvården lämnar även de ett yttrande till domstolen om en person riskerar straff i anstalt eller frivård. För att göra det måste de göra en personutredning. De kartlägger en person och föreslår lämplig påföljd om denne skulle bli dömd skyldig till brottet. Det är vanligen en handläggare från ett frivårdskontor i närheten av där personen bor som leder utredningen. Utredaren gör bedömningar om personen är i behov av övervakning och utreder personens förutsättningar för en frivårdspåföljd. Bedömningen baseras på risk, personens behov och mottaglighet för olika insatser.
Vid denna personutredning lämnas kontaktuppgifter till eventuella referenser, t.ex. en släkting. Detta för att man vill att någon bekräftar personens sociala situation. Med personutredningen som grund lämnar frivården sedan in ett yttrande om påföljd till domstolen. De bedömer lämpligheten för straff som avtjänas i samhället.
Informationen som samlas i personutredningen är sekretessbelagd så länge den är hos Kriminalvården, när yttrandet är expedierat till domstolen behandlas det som en offentlig handling. Det innebär att både allmänheten och domstolen kan ta del av den, enligt offentlighetsprincipen.
Sammanfattningsvis
Jag bedömer det som troligt att Kriminalvårdens personutredning blivit något förväxlad med paragraf 7-utredningen i det här fallet. Yttrandet från P7-utredningen lämnas direkt från läkaren till domstolen, medan personutredningen görs av frivården. Det är också vid personutredningen man eventuellt skulle ta kontakt med individens mamma, vilket du beskriver att har gjorts. P7-utredningen blir alltså inte påverkad av något annat än läkarens bedömning, medan personutredningen kan bli det vid referenstagning. Som jag nämnde har du rätt att begära ut yttrandet från personutredningen om du vill kika närmare på vad den innehöll.
Det är också nämnvärt att domstolen alltid gör en självständig bedömning i det enskilda fallet och att uppgifter från individens mamma i detta fall troligen inte utgör ett särskilt stort värde vid påföljdsbedömningen, då man väger in allt material man fått in under dessa undersökningar.
Om du har fler frågor rörande detta är du varmt välkommen att kontakta mig på jennifer.embretsen@lawline.se.
Vänligen,
