Överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal

2019-02-08 i Avtal
FRÅGA
Hej, Vi har ett AB med tre delägare. Vi äger lika delar aktier, en tredjedel var. I kompanjonsavtal, som vi själva upprättat, har vi formulerat vad som ska hända om en av oss vill sluta i företaget. Då ska de två som är kvar ha veto att bestämma vem som ska få köpa aktierna av den som slutar, samt att fullt samförstånd mellan de två som är kvar ska råda om detta.Och om någon avlider ska de två som är kvar få köpa den avlidnes aktier av den avlidnes arvingar. Är detta juridiskt hållbart och korrekt?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om aktier och s.k. överlåtelsebegränsningar finns i fjärde kapitlet i aktiebolagslagen (ABL). En aktiebolagsrättslig grundprincip är att aktier är fritt överlåtbara. Principen får frångås genom att vissa typer av överlåtelsebegränsningar förs in som bestämmelser i bolagsordningen. Eftersom avtalsfrihet råder står det även aktieägare fritt att genom aktieägaravtal ingå överenskommelser som reglerar parternas inbördes förpliktelser och rättigheter. Avtalsfriheten kan dock påverkas av aktiebolagsrättsliga normer. Ett aktieägaravtal får inte innehålla bestämmelser som inskränker aktieägarnas rättigheter enligt tvingande regler inom aktiebolagsrätten. Eftersom aktiebolagsrätten tillåter överlåtelsebegränsningar i form av bl.a. s.k. samtyckes- och hembudsförbehåll som är frågan om i ert fall finns det dock relativt stort utrymme att avtala om sådana förbehåll i aktieägaravtal. Det är alltså möjligt för aktieägare att genom aktieägaravtal avtala om sådana överlåtelsebegränsningar som är frågan om i ert fall. Vad gäller just hembudsförbehåll i förhållande till aktieägares arvingar finns det en regel inom aktiebolagsrätten som meddelar att om en aktieägare vars aktier omfattas av hembudsförbehåll som är tillämpligt på äganderättsövergång genom bland annat arv och testamente avlider, och aktierna inte övergår till en ny ägare inom ett år från dödsfallet gäller hembudsförbehållet gentemot dödsboet. Hembudspliktiga aktier som innehas av den avlidnes dödsbo anses inte ha övergått till en ny aktieägare så länge dödsboet är oskiftat (4 kap. 29 § ABL). Om arvskifte inte har skett och aktierna inte har övergått till en ny ägare inom ett år från dödsfallet kan hembudsförebehållet dock göras gällande mot dödsboet. Det innebär att om hembudspliktiga aktier ingår i en avliden aktieägares dödsbo kan det ta upp till ett år från ett dödsfall till dess att hembudsförbehåll kan göras gällande gentemot aktieägarens dödsbo.

Observera att aktieägaravtal endast är obligationsrättsligt bindande mellan parterna och saknar aktiebolagsrättslig verkan. Om en aktieägare som är part i ett aktieägaravtal agerar på ett sätt som står i strid med avtalet, och bolaget till följd av agerandet lider skada kan det vara svårt att bestämma hur stor indirekt skada övriga aktieägare som är part i avtalet åsamkas. Eftersom bestämmelserna i aktieägaravtalet saknar aktiebolagsrättslig verkan, och det kan vara svårt att avgöra storleken på skada som uppstår till följd av att en part i aktieägaravtalet handlar i strid med avtalet kan det vara lämpligt att i aktieägaravtalet införa bestämmelser om vite avseende situationer då någon av parterna handlar i strid med avtalet. En annan följd av att aktieägaravtal endast är obligationsrättsligt bindande, d.v.s. at de endast binder aktieägare som är part i avtalet är att om aktier överlåts till en ny ägare omfattas den nya ägaren inte av bestämmelserna i aktieägaravtalet. Bestämmelser som tas in i bolagsordningen gäller dock även i förhållande till nya aktieägare i bolaget. Det finns visserligen flera fördelar med att reglera överlåtelsebegränsningar genom aktieägaravtal istället för i bolagsordning. Om man emellertid önskar att överlåtelsebegränsningar ska bli gällande även gentemot nya aktieägare, oberoende av om dessa väljer att ingå som part i aktieägaravtal med sådana bestämmelser kan det vara en god idé att överväga om det är lämpligt att ifrågavarande överlåtelsebegränsningar förs in i bolagsordningen.

Hoppas att du fick svar på din fråga.

Fredrik Lindén
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Avtal (1078)
2019-03-20 Vad gäller när fastighetsägarna säger en sak men den allmänna principen säger en annan?
2019-03-20 Möjlighet att i efterhand ensidigt förändra avtalsvillkor
2019-03-19 Kan leasingföretaget ändra ett avtal?
2019-03-18 Vad är en Non-Waiver klausul på svenska?

Alla besvarade frågor (66963)