Överklagande av kommunala beslut

Hej!

Jag undrar hur det går till när man överklagar en kommuns beslut om förskoleplacering eller vilket annat beslut som helst som en skolnämnd inom kommunen fattat. Jag gissar på att det överklagas genom ett kommunalbesvär då det utgör beslut av en nämnd inom kommunen (13:2 p.2 KL), men hur går det egentligen till när överklagandetiden ska räknas? Står i 13:5 KL att överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 3 v från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats... Ska verkligen ett beslut om en förskoleplacering kungöras på kommunens anslagstavla för att överklagan ska kunna göras?, trots att beslutet enbart berör en begränsad krets av människor och absolut inte är relevant för hela kommunens medlemmar?

Tack på förhand!

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur det går till när en kommuns beslut om förskoleplacering överklagas genom det som förut kallades kommunalbesvär (numera laglighetsprövning). Du vill även veta hur besvärstiden ska bestämmas. Jag inleder svaret med att kort resonemang om hur man vet om ett kommunalt beslut ska överklagas med förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning, efter det förklarar jag hur en laglighetsprövning går till och hur besvärstiden ska räknas.

Ska ett beslut överklagas genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning?

Bestämmelserna som är relevanta för din frågeställning finner man som du redan noterat i kommunallagens 13 kapitel. Av 13:3 KL framgår att bestämmelserna i det aktuella kapitlet ska gälla om det inte av lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om hur man överklagar. Av 13:2 2p. KL utläser man att ett beslut av en nämnd är ett beslut som för överklagas med laglighetsprövning i den mån det inte är ett beslut av verkställande eller förberedande art.

Av dessa två bestämmelser kan man dra slutsatsen att ett beslut av en nämnd som huvudregel överklagas genom laglighetsprövning om det inte i annan lagtext finns en bestämmelse som uttryckligt säger att överklagande sker genom ett vanligt förvaltningsbesvär. Exempel på en sådan bestämmelse är 16:3 Socialtjänstlagen (SoL) där man kan utläsa att en socialnämnds beslut om försörjningsstöd överklagas genom förvaltningsbesvär. Anledning till att man valt denna något komplicerade konstruktion är att man ansett att vissa beslut är av sådan vikt för de enskilda att de ska ha tillgång till det mycket mer kraftfulla rättsmedlet förvaltningsbesvär.

Saknas en bestämmelse om att ett visst kommunalt beslut får överklagas medelst förvaltningsbesvär kan man med andra ord anta att det man har att ta till är en laglighetsprövning enligt 13 kap. KL.

Hur går en laglighetsprövning till?

Enligt 13:4 KL ska ett överklagande genom laglighetsprövning vara skriftligt, och det ska anges vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på. Bra att notera i sammanhanget är reglerna i 1 kap. 3 § förvaltningsprocesslagen (FPL) där det framgår vissa övriga krav på av överklagandet ska innehålla, detta inkluderar de flesta uppgifter som domstolen kan behöva för att kunna komma i kontakt med den klagande.

Överklagandet ska enligt 13:5 KL komma in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Vad den kommunala anslagstavlan är och vad den ska innehålla finner man i 8:9-11 KL. Notera att det inte är själva beslutet som måste stå på anslagstavlan, utan ett tillkännagivande att protokollet som innehåller beslutet har justerats. Detta anslag på tavlan måste stå under hela besvärstiden, om det tas ner innan tre veckor passerat kommer besvärstiden fortsätta att löpa vilket innebär att beslutet inte vinner laga kraft (I en sådan situation kan man alltså överklaga beslutet trots att det gått tre veckor sedan protokollet justerades).

Av 13:7 KL framgår att domstolen endast får ta hänsyn till sådana omständigheter som klaganden hänvisat till före besvärstidens utgång. Tre veckor efter att anslaget om att protokollet justerats suttit på anslagstavlan kan man alltså inte hänvisa till nya omständigheter.

I 13:8 KL kan man utläsa på vilka grunder ett beslut kan upphävas, det kan handla om beslut som inte kommit till på lagligt sätt, till exempel för att den nämnd som fattat det inte var beslutsför eller beslut som inte hör till den kommunala kompetensen (dvs faller utanför det område som en kommun ska besluta i).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta beslut som kommuner och kommunala nämnder fattar ska överklagas genom laglighetsprövning. För att ett sådant beslut ska överklagas genom förvaltningsbesvär krävs stöd för det i lag eller annan författning. Besvärstiden är tre veckor från det att tillkännagivandet (att protokollet innehållande det beslut man vill överklaga har justerats) satts upp på anslagstavlan.

Jag hoppas att du med detta fått svar på dina funderingar! Om det skulle vara något mer är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Med vänlig hälsning,

Claudio van der TouwRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Offentlig rätt och Förvaltningsrätt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000