Orubbat bo och särkullsbarn

Question

Min man och jag är gifta och har delad ekonomi.
Vi har inga gemensamma barn utan min man har två och jag har ett biologiskt barn.
2001 lät vi upprätta ett inbördes testamente för att vi vill att vår kvarlåtenskap ska delas så lika som det är lagligt möjligt mellan barnen.
När vi så häromdagen skulle gå igenom testamentet med våra barn ställde de en del intrikata frågor som vi inte kunde svara på, därav min kontakt med er nu.
Lite av vad som står i testamentet:
den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidens kvarlåtenskap med fri förfogande rätt.
en fråga: kan en bröstarvinge ändå kräva ut sin laglott trots detta?
Några rader längre ner står nämligen: om bröstarvinge efter den först avlidne maken vid dennes död begär att få ut sin laglott, skall bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån

en fråga: vi vill att den efterlevande maken ska sitta i sk orubbat bo! Vi trodde att vi skrivit det i testamentet men det står ingenstans. Går det inte att bestämma sådant?

efter bådas vår död skall kvarlåtenskapen fördelas på sätt att samtliga våra barn erhåller vardera en tredjedel av kvarlåtenskapen
en fråga: är följande text överflödig eller kan vi skriva om den på något sätt och bli tydligare?
”Om bröstarvinge efter den sist avlidne maken vid dennes död begär att få ut sin laglott skall bröstarvingens andel i den kvarlåtenskap som den efterlevande maken innehaft med fri förfoganderätt efter den först avlidne maken minskas i motsvarande mån”.

Answer 1

Hej, och tack för din fråga!

Att sitta i sk. orubbat bo är en ålderdomlig skrivelse som brukar innebära att den efterlevande maken ärver tillgångarna efter den först avlidna maken med full förfoganderätt. Idag är detta huvudregeln för det fall att det inte finns särkullsbarn, 3 kap. 1 § ärvdabalken. Eftersom ni båda har särkullsbarn (barn som inte är gemensamma) finns det emellertid inga garantier för att den efterlevande kommer att sitta i sk. orubbat bo. Bröstarvingar till den först avlidna maken som inte är makarnas gemensamma har alltid rätt att kräva ut sin laglott (hälften av arvslotten) vid förälderns frånfälle, 3 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ärvdabalken. Bröstarvinge kan därför inom sex månader från det att denne tog del av testamentet påkalla jämkning av testamente som inskränker dennes laglott, 7 kap. 3 § ärvdabalken. Denna rätt går inte att inskränka.

Slutligen har du ställt en fråga om ett eventuellt tillägg till testamentet. ”Om bröstarvinge efter den sist avlidne maken vid dennes död begär att få ut sin laglott skall bröstarvingens andel i den kvarlåtenskap som den efterlevande maken innehaft med fri förfoganderätt efter den först avlidne maken minskas i motsvarande mån”. Enligt min bedömning bör ni inte införa detta tillägg i testamentet. Om jag har tolkat er rätt är den överflödig.

För att förtydliga så har jag tolkat det du skrivit såhär. Vardera barn ska ha lika del av den totala kvarlåtenskapen. Om något barn efter den först avlidna maken utkräver sin laglott - vilket ni helst inte vill ska hända, men inte kan skydda er mot - vill ni att avräkning ska ske med vad denne har erhållit vid utkrävandet av laglotten vid fördelningen av kvarlåtenskapen enligt testamentet efter den efterlevande makens död.

När den andra maken avlider ska kvarlåtenskapen fördelas. Något utkrävande av laglott och avräknande mot kvarlåtenskapen för bröstarvingar efter den sist avlidna maken kommer därför inte att bli aktuell. Deras laglott kommer inte att inskränkas genom testamentet. Därför blir tillägget överflödigt.

Jag hoppas att detta besvarade din fråga!

Med vänlig hälsning