Okänd arvinge
Hur lång tid efter en bouppteckning kan en okänd arvinge ställa arvsanspråk?
Om det går att efter en bouppteckning ställa anspråk om man är okänd bröstarvinge.
Jag ställer frågan med anledning att DNA-analyser nu kan avslöja okända fäder efter deras död.
Det exempel jag har har Tingsrätten bedömt att tiden mellan att personerna var tillsammans och nedkomsten var för kort och därför ogillat faderskapet.. Barnet är fött på 1950-talet.
Vid DNA-analys för det eventuella barnet pekar allt på att personen i fråga var den rätta fadern.
Vid konventionell släktforskning och med hjälp av DNA-matcher dyker eventuella fadern upp i släktträdet på exakt rätt avstånd i 3 olika fall.
Jag vill inte att någon riskerar komma till skada om vi får testa eventuella halvsyskon.
Personen i fråga är inte ute efter något arv och vill veta om ett bevittnat friskrivande gällande all eventuella arvsanspråk är ok. Tanken är istället att föra samman eventuella halvsyskon.
Jag håller på med denna typ av analyser och vill att det skall vara positivt för alla.
Kommer om jag får för er att lägga ut svaret på ett Facebookforum gällande DNA-forskning för släktforskare.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Då det i detta fall rör sig om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig och bestämmelser som hänvisas till nedan går att finna under nu infogad länk.
Allmänt om arv
Till att börja med kan kort konstateras att de regler som främst är relevant för vad en bröstarvinge har rätt till återfinns i 2 kap. 1 § ÄB som säger att bröstarvingarna är de första att ärva. Är en bröstarvinge död träder eventuella barn i dennes ställe.
Därefter finns även 7 kap. 1 § som klargör vad en bröstarvinges laglott (dvs. vad denne är berättigad enligt lag) är. Om man delar det totala arvet mellan alla bröstarvingar och därefter delar denna summa på hälften får man fram arvingens laglott.
Okänd arvinge vid bodelning
När det rör sig om okända arvingar och preskription av rätten att taga arv tillämpas 16 kap. i ÄB, alla paragrafer här återfinns alltså i ärvdabalkens 16 kap.
Arvinges namn känt men vistas på okänd ort
16 kap. 1 §. I detta fall ska det anmälas till skatteverket av den som har boet i sin vård. Efter en anmälan och kungörelse av skatteverket har arvingen fem år på sig att göra sin rätt till arvet gällande.
Okänt om arvinge finns
16 kap. 2 §. Om det är okänt huruvida det finns en bröstarvinge som ska ärva före allmänna arvsfonden (dit avet går om ingen arvtagare finns) eller som ska dela med övriga arvingar. Skatteverket ska i denna situation då det blir känt att sådan arvinge finns ELLER efter anmälan från den som har arvet i sin vård kungöra arvet och uppmana okända arvingar att göra sin rätt gällande inom 5 år.
Gäller också om det vid bouppteckningen finns kännedom om en arvinge men saknas kännedom om såväl namn som vistelseort.
Av 16 kap. 3 § framgår att dessa två olika situationer även gäller då det är fråga om testamenten.
Andra arvingar som inte kan göra sin rätt gällande enligt detta (dvs. enligt 16 kap. 1 - 3a §§, observera at 3a § inte nämns här), måste göra sin rätt gällande inom 10 år från dödsfallet. Det gäller alltså om situationen inte är någon av de ovan nämnda. Detta framgår av 4 § i 16 kap.
Arvsrätt som inte gjorts gällande inom rätt tid
Har en arvinge inte inom rätt tid tillträtt kvarlåtenskapen i de situationer som nu nämnts har denne förlorat sin rätt. Detta stadgas i 16 kap. 7 §.
Arvet ska i en sådan situation tillfalla dem som skulle varit berättigade detta om arvingen avlidit före arvlåtaren. Se 16 kap. 8 §.
Jag hoppas att detta ger svar, du är annars välkommen med ytterligare frågor.
