Nyskrivet testamente gäller före äldre
Vi har ett testamente som lyder så här. Härmed förklarar vi "Karl och Ada [efternamn]" att vår yttersta vilja och testamente att den av oss makar som överlever den andre ska ha full äganderätt till samtliga gemensamma tillgångar samt att dessa efter den andres frånfälle ska fördelas på följande sätt. Samtliga kontanta medel tillfaller [välgörenhetsorganisation] medan övriga tillgångar ärvs av " Karls" kusiner " Gustav o linnea [efternamn]" eller i händelse av frånfälle deras bröstarvingar. Testamentet är underskrivet och bevittnat dec 1982. Maken avled 1996 och makan nov 2021. Nu kom det fram att det finns ett nytt testamente som makan skrivit. Vi har inte delgivits detta och undrar hur vi ska ställa oss till detta vid kommande bouppteckning. Enligt bouppteckningens jurist ärver vi bara "Karls" del, hur beräknas "Karls" del? Enligt vårat testamente så har ju makan ärvt alla gemensamma tillgångar, innebär det då att vi inte har någon arvsrätt alls? Vad vi vet består tillgångarna av en bostadsrätt på 3 rum o kök samt lösöre.
MVH "Gustav och Linnea"
Lawline svarar
Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Jag tolkar er fråga som så att Karl och Ada hade ett gemensamt skrivet testamente där ni två skulle ärva de båda. Karl dog först och då fick Ada hans kvarlåtenskap med full äganderätt (jag förutsätter att Karl och Ada inte hade några gemensamma barn då ni inte ger någon indikation på att de skulle ha haft det) och att efter bådas död skulle ni ärva allt förutom kontanta medel, men efter Karls död så skrev Ada ett nytt testamente där ni inte ska ärva något.
Detta är en arvsrättslig fråga, och mer konkret en testamentsrättslig fråga. Jag kommer att besvara frågan så att jag först beskriver lagen som den ser ut och sedan applicerar jag lagen på ert fall.
Ärvdabalken och äktenskapsbalken
Testamenten regleras i ärvdabalken, vilket förkortas till ÄB. 9 kapitlet 1 § ÄB säger att man får upprätta ett testamente. 10 kapitlet 5 § ÄB säger att om testator (den som skrivit testamentet) "otvetydigt givit tillkänna att förordnandet ej längre var uttryck för hans yttersta vilja", dvs har man visat på ett klart sätt att testamentet som finns skrivet inte är representativt för vad testatorn vill, så gäller inte testamentet längre.
11 kapitlet 1 § ÄB säger att testamente ska tolkas på det sätt som närmast överensstämmer med testatorns vilja.
Vid dödsfall efter ett äktenskap så sker en bodelning enligt 9 kapitlet 1 § och 1 kapitlet 5 § äktenskapsbalken. Detta går till så att makarnas respektive egendom och tillgångar med avdrag för deras skulder ska räknas ihop (11 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). Sedan lägger man ihop de två summorna man får och delar den nya summan på hälften, varpå vardera make får hälften var (11 kapitlet 3 § äktenskapsbalken). Får ena maken den avlidne makens del med fri förfoganderätt räknas det som en andel av det totala som han/hon har efter bodelningen.
Ert fall
Knäckfrågan i ert fall blir tolkningen av det ursprungliga testamentet. Då jag inte har något testamente kan jag inte göra en komplett tolkning så som juristen som ni har haft att göra med har kunnat göra. Mitt råd är i första hand att lita på hans eller hennes omdöme, men jag kan ge er några allmänna tolkningstips som ni kan ta till den jurist ni har haft att göra med.
Är det så att den efterlevande fått egendom med full äganderätt men testatorn har förordnat att egendomen efter testamentstagarens död ska gå vidare till annan gäller egentligen fri förfoganderätt. Detta skulle innebära i ert fall så som er jurist sade att ni har rätt till Karls del. Gällande Adas del så är den hennes att disponera fritt och den får hon således testamentera till vem hon vill. Har hon skrivit ett nytt testamente anses det testamentet närmare representera hennes vilja än ett äldre testamente.
Avseende bodelningen går den till som beskrivet ovan, och Karls del är då halva värdet av allt som fanns kvar efter hans död av båda makarnas tillgångar minus skulder. Då Ada tog emot hälften med fri förfoganderätt har ni sannolikt rätt till hälften av hennes kvarlåtenskap, minus den del som välgörenhetsorganisationen ska ha. Men återigen, lita på juristen ni har att göra med då han/hon har bättre insyn i frågan än jag.
Hoppas att ni har svar på er fråga, och tveka inte på att vänd er till Lawline igen ifall ni har ytterligare frågor!
Med vänlig hälsning,