När måste en laglottskränkning klandras?

2021-08-24 i Laglott
FRÅGA
HejMin far sålde sin skogsfastighet och mark till min bror 1976. Priset inklusive en stor västerbottensgård blev satt till 50000kr. Med samma summa köpte far tillbaka bostaden, så hela egendomen tillföll därmed min bror utan några pengar inblandade. Fastigheten med otaliga tomter värderas i dag till tvåsiffriga miljonbelopp.Varken min syster eller jag själv fick därmed ingenting från egendomen. Som jag förstår det måste detta betraktas som ett förtida arv. När båda föräldrarna sedermera dog fanns ingenting i boet.Min fråga blir därför. Kan jag så här lång tid efteråt hävda att "köpet" som utan tvekan var till ett klart underpris, kräva min bror på kompensation för den uteblivna laglotten?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Generellt kan sägas att det i grunden står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext betyder att din pappa hade rätt att överlåta egendom i hans ägo genom avyttring, gåva eller byte. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken (ÄB) när så sker och det är således den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga.

Allmänna hållpunkter

Gåvor till bröstarvingar, dvs. barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilda villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott, 6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB. I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter den avlidne innan delningen av arvet sker mellan bröstarvingarna, 6 kap. 5 § ÄB. Motsatsvis gäller då att om ett särskilt villkor tagits upp i gåvohandlingen vari det sägs att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv gäller detta. Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde vid arvlåtarens frånfälle, tillfaller mottagaren och i det här fallet din bror. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens arvslott ska avräkning ske så långt det är möjligt. Under förutsättning att givaren inte har bestämt annat föreligger inte heller någon återbäringsplikt, 6 kap. 4 § ÄB.

Den förevarande situationen, vad gäller?

När det gäller köpeskillingen om 500 000 kr från 1976 kan följande anföras. Om priset understeg fastighetens dåvarande taxeringsvärde, alltså taxeringsvärdet från 1976, var det sannolikt fråga om en underprisförsäljning som borde ha betraktats som en gåva, vilket i sin tur och i enlighet med ovanstående utgjorde ett förskott på arv varför du så här långt har fog för din uppfattning. Och givet att det inte fanns några tillgångar efter att båda dina föräldrar hade gått bort går det naturligtvis att argumentera för en laglottskränkning. Problemet är bara att den bröstarvinge som vill påtala en laglottskräkning måste väcka en talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om bröstarvingen försitter tiden går rätten till domstolstalan förlorad, 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Det är i och för sig för mig ovisst när dina föräldrar dog, men såvitt jag förstår har det gått längre tid än ett år sedan bouppteckningen upprättades.

Det är inte heller möjligt att klandra själva bouppteckningen efter att den är gjord och påskriven. En bouppteckning ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Det kan dock göras en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckningen har förrättats eller om det har upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen. Tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse ska ske inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Det går däremot att klandra ett arvskifte om felaktigheter har begåtts i samband med skiftet och boets upplösning. Men en dödsbodelägare som är missnöjd med ett arvskifte får klandra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna endast om det sker inom fyra veckor efter delgivning av skifteshandlingen. Klandras inte arvskiftet inom denna tid har dödsbodelägaren gått miste om sin rätt att föra talan i domstol, 23 kap. 5 § ÄB.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sammanfattningsvis ser jag dessvärre inga möjligheter att kunna rikta något ersättningsanspråk mot din bror om det nu inte skulle vara så att din senast avlidne förälder gick bort relativt nyligen.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (866)
2021-10-15 Kan biologiska barn göras arvlösa?
2021-10-15 Förstärkta laglottsskyddet vid gåva
2021-10-14 Fördelning av arv - orubbat bo och laglott
2021-10-08 Laglott för särkullbarn

Alla besvarade frågor (96428)